Ett av barnen: -Mamma, vad händer om det börjar brinna hemma?
Jag: -Då tjuter brandvarnarna jättehögt så att vi vaknar och kan springa ut!
(Tänker: -fan, fan, jag måste köpa brandvarnare, herregud det har jag ju glömt, måste fixa idag på lunchen, shit , jag är helt ansvarslös, fan vet hur gamla dom här brandvarnarna är ?!)
Ett av barnen: - Vi har väl jättebra brandvarnare?
Jag: -Visst, jättebra!
Ett av barnen: -Finns det dom som inte har brandvarnare?
Jag: -Ja, kanske men det är nog väldigt ovanligt.
Senare samma dag:
Ett av barnen: -Mamma, vad är det där?
Jag (lite frånvarande): -Brandvarnare.... Hurså?
Ett av barnen: -Men du sa ju att vi hade det, jättebra brandvarnare.
Jag tänker fan, fan, fan hur kunde jag ställe kassen från MAXI där, hur trovärdig är jag egentligen, nu kommer de aldrig lita på mig igen, shit, brandsäkerhet kan väl ändå räknas som ganska grundläggande trygghet i ett hem som nån vuxen typ jag borde ta ansvar för på ett seriöst sätt...
Jag: -Det är ännu bättre brandvarnare, större, bättre, snyggare! Hittade dom på lunchen!
Jag brukar hota barnen med att man får hårig tunga när man ljuger...
tisdag 14 december 2010
lördag 4 december 2010
SOSSARNAS VALANALYS
Under de senaste dagarna har jag hört sossen Morgan Johansson analysera valresultatet. Jag hör "taktiska misstag", "vi hade ledningen" och "vi tappade på slutet". Det låter som en hockeymatch.
Det skär i mitt politik-hjärta.
Kalla mig naiv men jag vill tro att ett parti eller en allians väljer att föra fram de frågor som man faktiskt tror på. Jag vill tro att sossarna driver en politik som de genuint tror är bra. Jag trodde att det handlade om värderingar. Jag trodde att fastighetsskatten, förmögenhetsskatten och pensionerna handlade om att s tycker att det är an bra och vettig politik.
Nu när Morgan Johansson leker strateg och lånar vokabulär från PR och marknadsföring så låter det politiska arbetet lika kvalificerat som TV-shop eller lika värderingsstyrt som Lidl.
Jag fattar ju också att partikanslierna är lika proppfulla med markandsanalyser, PR-strateger och reklamkillar som vilken marknadsavdelning som helst. Skillnaden är att Lidl, Elgiganten och andra företag har vett inte driva marknadsanalysen i medierna.
Morgan, är nästa steg at vi ska säga att "Vi hejar på sossarna" också? Eller finns det några kärnväljare kvar?
Eva
moderat för att jag gillar frihet
Det skär i mitt politik-hjärta.
Kalla mig naiv men jag vill tro att ett parti eller en allians väljer att föra fram de frågor som man faktiskt tror på. Jag vill tro att sossarna driver en politik som de genuint tror är bra. Jag trodde att det handlade om värderingar. Jag trodde att fastighetsskatten, förmögenhetsskatten och pensionerna handlade om att s tycker att det är an bra och vettig politik.
Nu när Morgan Johansson leker strateg och lånar vokabulär från PR och marknadsföring så låter det politiska arbetet lika kvalificerat som TV-shop eller lika värderingsstyrt som Lidl.
Jag fattar ju också att partikanslierna är lika proppfulla med markandsanalyser, PR-strateger och reklamkillar som vilken marknadsavdelning som helst. Skillnaden är att Lidl, Elgiganten och andra företag har vett inte driva marknadsanalysen i medierna.
Morgan, är nästa steg at vi ska säga att "Vi hejar på sossarna" också? Eller finns det några kärnväljare kvar?
Eva
moderat för att jag gillar frihet
fredag 29 oktober 2010
Representativ demokarti!
Jag tittade lite på Debattt i veckan och följde en diskussion om politikerna kulturvanor och bildning. Nån tyckte att politiker ska vara som svenskarna i genomsnitt, vara representativa genom att vara som befolkningen i oliksa avseenden. Det är intressant tanke, att låta statistiska centralbyrån helt enkelt räkna ut hur sammansättningen i Riksdagen ska vara.
Av 349 ledamöter skulle vi behöva
1 nazist
1 fluortant varannan mandatperiod
5 personer med ledgångsreumatism
9 kvinnomisshandlare
1 personer som sitter i fängelse, var tredje mandatperiod
5 personer utan fullgjord grundskola
30 skåningar
7 fortkörare (dömda)
26 svartjobbare
3 spritlangare
2 knarkare
15 personer med sexistisk kvinnosyn
157 som har handlat på IKEA det senaste halvåret
27 personer helt utan buffert i privatekonomin
15 rökare
1 person som tror på UFO
Och så här kan det hålla på… Vilket gäng!
Av 349 ledamöter skulle vi behöva
1 nazist
1 fluortant varannan mandatperiod
5 personer med ledgångsreumatism
9 kvinnomisshandlare
1 personer som sitter i fängelse, var tredje mandatperiod
5 personer utan fullgjord grundskola
30 skåningar
7 fortkörare (dömda)
26 svartjobbare
3 spritlangare
2 knarkare
15 personer med sexistisk kvinnosyn
157 som har handlat på IKEA det senaste halvåret
27 personer helt utan buffert i privatekonomin
15 rökare
1 person som tror på UFO
Och så här kan det hålla på… Vilket gäng!
torsdag 28 oktober 2010
Blir det något åka av?!
Jag brukar säga att jag inte gillar kollektivtrafik. Det är ju egentligen helt fel. Jag har inget emot att det finns kollektivtrafik. Det är det här med att själv åka kollektivt som är problemet. Och jag böjar revidera den uppfattningen också. Det är inget större fel med att åka kolletivt. ÅKA. Det är det som är själv grejen, åkandet. Det är väldigt mycket kollektiv och väldigt lite åka.
Tänk om det fanns kollektivtrafik som såg ut som i reklamen. Där man sitter i ett varmt, fluffigt tågsäte och susar fram, snabbt, tyst och miljövänligt. Det är lagom mycket folk på tåget, man kan jobba effektivt och fokuserat. Hemmet ligger 37 cm från tågstationen och man bara glider dit jättelätt och vips är man framme där man ska vara.
DET FUNKAR JU INTE SÅ! Istället är det en tant framför mig i biljettautomatkön (den finns en (1) biljettautomat) som tar tre minuter på sig för att utföra några knapptryckningar. Jag köper min biljett, rusar ner på perrongen och ser tåget glida iväg. Svettig och varm baxar jag tillbaka allt baggage upp för trapporna igen. Trångt. Jag väntar 20 minuter. Det är långt till fluffiga tågsäten i byggröran på Centralen i Stockholm. Det är ett högljutt, trångt, svettigt resehelvete. Baxar tillbaka grejerna igen till perrongen. Lite försening. Det är nu väldigt kallt. Fryser. Tåget kommer in. Jag hivar ombord baggaget. Baggagehyllan är så fiffgt designad så att min stora bag hamnar i ögonhöjd 7 cm från tinningen på en stackars fondmäklartyp som försöker utföra ett arbete i Excel under resan. Jag försöker be om ursäkt men han trycker sig lite längre in i sitt hörn. Pendlare, uppenbarligen, luttrad.
Alla de sköna sätena är upptagna så jag fäller ut ett ganska hårt säte längs gången, sätter mig ner, överlevde den här gången också. Då går toadörren upp. Mitt framför näsan på mig. Den åker upp, stängs, upp… Den är öppen i stort sett hela resan. Min kollektiva resa är ett kollektivt toalettbesök, jag sitter 27 cm från toastolen. Den stinker.
Min gräns för kollektivt går definitivt vid kollektiva toabesök.
Suck!
Tänk om det fanns kollektivtrafik som såg ut som i reklamen. Där man sitter i ett varmt, fluffigt tågsäte och susar fram, snabbt, tyst och miljövänligt. Det är lagom mycket folk på tåget, man kan jobba effektivt och fokuserat. Hemmet ligger 37 cm från tågstationen och man bara glider dit jättelätt och vips är man framme där man ska vara.
DET FUNKAR JU INTE SÅ! Istället är det en tant framför mig i biljettautomatkön (den finns en (1) biljettautomat) som tar tre minuter på sig för att utföra några knapptryckningar. Jag köper min biljett, rusar ner på perrongen och ser tåget glida iväg. Svettig och varm baxar jag tillbaka allt baggage upp för trapporna igen. Trångt. Jag väntar 20 minuter. Det är långt till fluffiga tågsäten i byggröran på Centralen i Stockholm. Det är ett högljutt, trångt, svettigt resehelvete. Baxar tillbaka grejerna igen till perrongen. Lite försening. Det är nu väldigt kallt. Fryser. Tåget kommer in. Jag hivar ombord baggaget. Baggagehyllan är så fiffgt designad så att min stora bag hamnar i ögonhöjd 7 cm från tinningen på en stackars fondmäklartyp som försöker utföra ett arbete i Excel under resan. Jag försöker be om ursäkt men han trycker sig lite längre in i sitt hörn. Pendlare, uppenbarligen, luttrad.
Alla de sköna sätena är upptagna så jag fäller ut ett ganska hårt säte längs gången, sätter mig ner, överlevde den här gången också. Då går toadörren upp. Mitt framför näsan på mig. Den åker upp, stängs, upp… Den är öppen i stort sett hela resan. Min kollektiva resa är ett kollektivt toalettbesök, jag sitter 27 cm från toastolen. Den stinker.
Min gräns för kollektivt går definitivt vid kollektiva toabesök.
Suck!
tisdag 26 oktober 2010
Fördomsrally
Det är lätt att tro att stora delar av allmänheten är rubbade, uppmärksamhetstörstande rasister som dricker sprit och spottar ur sig fördomar utifrån mediautbudet såsom nyhetsbevakningen kring SD, programmet Kungen av Tylösand eller för all del insändarsidan i Helsingborgs Dagblad.
En kväll sätter jag mig ner och läser Aftonbladet och jag scannar av för att hitta inskränkthet och puckon! Oj,oj,oj vad jag ska skratta åt den pantade allmogen! På sista sidan finns en spalt med dagens fråga och fyra vanliga människor plus en "kändis" får svara. Frågan handlar om Riksdagens yngsta ledamot Anton Abele, om han kommer att bli
en bra ledamot. "-Detta blir ett fördomsrally", tänker jag när jag ser bilderna på personerna som svarar.
Tanten är ju en riktig Östermalmshagga, hon kommer säga nåt om att han är för ung eller utlänning, tjejen är säkert blåst och vet inte ens vad Riksdagen är och Arne Weise...?! Vad fan gör han här?! Har har nog blivit gaggig och yrar kanske bara om Kalle Ankas julafton?
Och sen börjar jag läsa innantill.
Damen tycker att det är jättebra att med unga politiker och lägger till att han säkert är väldigt duktig. Jaha, där ser man.
Tjejen har hört Anton Abele på P1 och tycker att han verkar kunnig och ambitiös. Hmm, det går inte riktigt som jag tänkte mig...
En ung kille tycker att alla Riksdagsledamöter verkar duktiga och utgår från att den här också är det. Aj, fan...vad hände med onyanserat politikerförakt, puckade födomar, SD-sympatier och könsord?
Jag ställer mitt hopp till Arne Weise:
-Ungdomar nuförtiden är duktiga och ambitiösa...börjar han. Och sen fortsätter det bara med att det är så bra med unga människor i politiken och det är så bra att unga människor engagerar sig.
Jaha.
Det finns tydligen hopp för mänskligheten!!
/ Eva
En kväll sätter jag mig ner och läser Aftonbladet och jag scannar av för att hitta inskränkthet och puckon! Oj,oj,oj vad jag ska skratta åt den pantade allmogen! På sista sidan finns en spalt med dagens fråga och fyra vanliga människor plus en "kändis" får svara. Frågan handlar om Riksdagens yngsta ledamot Anton Abele, om han kommer att bli
en bra ledamot. "-Detta blir ett fördomsrally", tänker jag när jag ser bilderna på personerna som svarar.
Tanten är ju en riktig Östermalmshagga, hon kommer säga nåt om att han är för ung eller utlänning, tjejen är säkert blåst och vet inte ens vad Riksdagen är och Arne Weise...?! Vad fan gör han här?! Har har nog blivit gaggig och yrar kanske bara om Kalle Ankas julafton?
Och sen börjar jag läsa innantill.
Damen tycker att det är jättebra att med unga politiker och lägger till att han säkert är väldigt duktig. Jaha, där ser man.
Tjejen har hört Anton Abele på P1 och tycker att han verkar kunnig och ambitiös. Hmm, det går inte riktigt som jag tänkte mig...
En ung kille tycker att alla Riksdagsledamöter verkar duktiga och utgår från att den här också är det. Aj, fan...vad hände med onyanserat politikerförakt, puckade födomar, SD-sympatier och könsord?
Jag ställer mitt hopp till Arne Weise:
-Ungdomar nuförtiden är duktiga och ambitiösa...börjar han. Och sen fortsätter det bara med att det är så bra med unga människor i politiken och det är så bra att unga människor engagerar sig.
Jaha.
Det finns tydligen hopp för mänskligheten!!
/ Eva
fredag 22 oktober 2010
Image är allt!
Jag läste just en artikel om hantverkare osm profilerar sig med att han håller överenskomna tider. Det har tydligen funkat jättebra, han har hittat sin nisch ”den punktliga hantverkaren” och kunderna är nöjda. Ja, det är väl bara att gratulera, eller? Borde man inte bli allvarligt oroad av att punktlighet är ett tillval istället för en förutsättning? Kanske inte. Jag har funderat vidare på andra branscher och nya möjligheter att skapa sig en unik profil. Hur trovärdigt blev det?
Flygbolaget som stärker upp sin säkerhetsimage med att
98% av våra piloter är nyktra!
IT –företaget som jagar nya kunder med att
Många av våra tekniker har använt Windows-flera gånger!
Arbetsgivaren som vill bli en mer attraktiv arbetsplats rekryterar med det offensiva budskapet
Vi betalar lön till våra anställda!
Eller varför inte hyresvärden som annonserar att
De flesta lägenheterna har elektricitet och rinnande vatten!
Skulle du anlita någon av dom?
Lycka till!
Eva
Flygbolaget som stärker upp sin säkerhetsimage med att
98% av våra piloter är nyktra!
IT –företaget som jagar nya kunder med att
Många av våra tekniker har använt Windows-flera gånger!
Arbetsgivaren som vill bli en mer attraktiv arbetsplats rekryterar med det offensiva budskapet
Vi betalar lön till våra anställda!
Eller varför inte hyresvärden som annonserar att
De flesta lägenheterna har elektricitet och rinnande vatten!
Skulle du anlita någon av dom?
Lycka till!
Eva
torsdag 14 oktober 2010
Dags att välja, Bodström!
Thomas Bodström fick inte ta ledigt från Riksdagen för att tillbringa ett år i USA med sin familj. Det beslutade Riksdagen igår. Han måste säga upp Riksdagsplatsen eller infinna sig.
Det finns mycket i Bodströms attityd och reaktion på beslutet som skaver ordentligt, tycker jag. Han säger sig stå inför ett svårt beslut; lämna familjen i USA eller ”svika väljarna” som har röstat på honom. Hur känner han då inför att vara ledig och faktiskt inte vara på plast och företräda dessa väljare? Eller ska han göra det när han känner för det/ får tid?
Bodström väljer också att brösta upp sig och göra sig lite duktig över att han tänker ta en paus i karriären och vara med familjen. Nästan en martyr som går ut i strid för att andra yngre politiker med familjeliv ska kunna få samma möjlighet. Jag är inte imponerad!
Det innebär en risk att ta en paus från karriären. Man kan bli bortglömd, förbisprungen, tappa positioner och uppdrag. Men Bodström vill ha allt. Både tid med familjen, rikets finaste förtroendeuppdrag och dessutom ska vi tycka att han är en hjälte under tiden. Det går inte ihop. Att välja är att välja bort, det krävs mod för att vara modig.
Det finns mycket i Bodströms attityd och reaktion på beslutet som skaver ordentligt, tycker jag. Han säger sig stå inför ett svårt beslut; lämna familjen i USA eller ”svika väljarna” som har röstat på honom. Hur känner han då inför att vara ledig och faktiskt inte vara på plast och företräda dessa väljare? Eller ska han göra det när han känner för det/ får tid?
Bodström väljer också att brösta upp sig och göra sig lite duktig över att han tänker ta en paus i karriären och vara med familjen. Nästan en martyr som går ut i strid för att andra yngre politiker med familjeliv ska kunna få samma möjlighet. Jag är inte imponerad!
Det innebär en risk att ta en paus från karriären. Man kan bli bortglömd, förbisprungen, tappa positioner och uppdrag. Men Bodström vill ha allt. Både tid med familjen, rikets finaste förtroendeuppdrag och dessutom ska vi tycka att han är en hjälte under tiden. Det går inte ihop. Att välja är att välja bort, det krävs mod för att vara modig.
lördag 9 oktober 2010
Att vägra finnas
På Friskis och svettis finns det 2 hårfönar i omklädningsrummet som man kan låna. Jag hade dock med mig min egen sist och blåste håret. En liten kvinna smög sig fram när jag var klar och spejade försynt på de två upptagna fönarna.
-Eeeeeh...jag tyckte det fanns tre hårtorkar..., sa hon och tittade avvaktande på mig.
- Det är min egen men du får gärna låna den, svarade jag vänligt och käckt och höll fram apparaten. Den är jättebra, klämde jag till med för att visa min goda vilja.
-Oh, nej jag kan vänta!
-Jo,men ta den du, inte ska du vänta!
-Nej,nej det går bra, jag väntar, fortsatte hon.
Ett sista försök att vara snäll, tänkte jag:
-Du får gärna låna min hårtork, jag behöver inte den nu.
-Jag behöver faktiskt inte torka håret, fick jag till svar.
-LÅNA HÅRTORKSHELVETET NÅN JÄVLA GÅNG DÅ!! skrek jag inte men jag hade god lust. Vad är nästa steg? "-Jag behöver faktiskt inte andas heller"?!
Det är svårt att vara snäll.
Eva
Skickat från min iPhone
-Eeeeeh...jag tyckte det fanns tre hårtorkar..., sa hon och tittade avvaktande på mig.
- Det är min egen men du får gärna låna den, svarade jag vänligt och käckt och höll fram apparaten. Den är jättebra, klämde jag till med för att visa min goda vilja.
-Oh, nej jag kan vänta!
-Jo,men ta den du, inte ska du vänta!
-Nej,nej det går bra, jag väntar, fortsatte hon.
Ett sista försök att vara snäll, tänkte jag:
-Du får gärna låna min hårtork, jag behöver inte den nu.
-Jag behöver faktiskt inte torka håret, fick jag till svar.
-LÅNA HÅRTORKSHELVETET NÅN JÄVLA GÅNG DÅ!! skrek jag inte men jag hade god lust. Vad är nästa steg? "-Jag behöver faktiskt inte andas heller"?!
Det är svårt att vara snäll.
Eva
Skickat från min iPhone
tisdag 5 oktober 2010
Minst Sverigedemokrat vinner!
Jag behöver nog inte tala om hur illa jag tycker om att ha Sverigedemokrater i Riksdagen, kommunfullmäktige och lite varstans. Riktigt illa, tycker jag om det. Precis som många andra. Jätte-illa.
Nog om det. Landet måste regeras. Det ska skrivs lagförslag, budget ska göras, utrikespolitik ska drivas och en del annat som ingår i hur man sköter ett land måste liksom tas itu med. Och det tänker Alliansen göra och ingen har ju kommit med något annat, hållbart förslag.
Och vad gör oppositionen? Jo, de hojtar om att Alliansen "förlitar sig på Sverigedemokraterna". I valet av talman för Riksdagen hävdar Mona att Alliansen förlitar sig på SD eftersom Alliansen lade fram ett förslag som faktiskt vann.
Jamen, Mona, vad ska Alliansen göra? Sätta sig ner och vägra regera till alla Sverigedemokrater har tagit livet av sig?
Landet måste regeras, med eller utan SD i Riksdagen. Är det inte dags för de rödgröna att hacka i sig valnederlaget, kravla upp ur sandlådan och sluta vråla "Sverigemokraterna!" så snart Alliansen lägger ett förslag?!
Der är många som vill hålla avstånd till SD men att vägra fatta beslut i en beslutsfattande församöing är inte rätt väg!
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/utskotten-blir-sds-nasta-arena_5451707.svd
Nog om det. Landet måste regeras. Det ska skrivs lagförslag, budget ska göras, utrikespolitik ska drivas och en del annat som ingår i hur man sköter ett land måste liksom tas itu med. Och det tänker Alliansen göra och ingen har ju kommit med något annat, hållbart förslag.
Och vad gör oppositionen? Jo, de hojtar om att Alliansen "förlitar sig på Sverigedemokraterna". I valet av talman för Riksdagen hävdar Mona att Alliansen förlitar sig på SD eftersom Alliansen lade fram ett förslag som faktiskt vann.
Jamen, Mona, vad ska Alliansen göra? Sätta sig ner och vägra regera till alla Sverigedemokrater har tagit livet av sig?
Landet måste regeras, med eller utan SD i Riksdagen. Är det inte dags för de rödgröna att hacka i sig valnederlaget, kravla upp ur sandlådan och sluta vråla "Sverigemokraterna!" så snart Alliansen lägger ett förslag?!
Der är många som vill hålla avstånd till SD men att vägra fatta beslut i en beslutsfattande församöing är inte rätt väg!
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/utskotten-blir-sds-nasta-arena_5451707.svd
måndag 20 september 2010
I begynnelsen skapade Gud P-automaten
Häromdagen åkte jag bil till Malmö Arena. Jag har hört talas om Malmö Arena ett tag men inte varit där. Såg fram emot besöket, glad att ha en anledning att åka dit. Jag for iväg till den nya, fina arenan, glad i hågen.
Det blåser mycket i Skåne och den i särklass blåsigaste delen är Svågertorp utanför Malmö. Det är där man ska höger i rondellen för att komma till Malmö Arena. På den kalla, blåsiga stäppen bakom IKEA i Svågertorp tar jag sats mot Arenan. Det är kalt. Kallt. Blåsigt. Öppet landskap. Nej, stenöken. Och kallt.
Jag tar den starkt överdimensionerade tvåfiliga infarten mot Arenan. Det är en (1) bil på hela vägen. Jag. Det är riktigt ödsligt. En väldigt stor skylt upplyser om att jag skå åka RUNT HELA rondellen och TILLBAKA för att komma in på den STORA INFARTEN. Trafikingenjören har tänkt konsert med Madonna när har designade den här trafiklösningen, vardagen är mer konferens med Landstinget. Ödsligheten börjar nu anta stalinistiska proportioner. Jag navigerar mig genom jättetrafiköglan och hamnar på den tydligt skyltade parkeringsplatsen. Jag kan skönja Arenan därborta, bortom det virvlande stendammet. Jag är på parkeringsplatsen. Jag är ca. 2 km från själva byggnaden.
Mellan mig och Arenan pågår en massa byggverksamhet, där är kranar, bulldozers, avspärningar, koner, skyltar, grabbar i hjälm, gropar i gatan...allt signalerar tillväxt och framåtanda- långt därborta. Där jag befinner mig, i ingenmansland, i en stenöken med konstiga vägbanor härs och tvärs, är det bara tomt och kallt, inga spår av mänskligt liv förutom...ta-da!... PARKERINGSAUTAMATERNA!
I mitt inre kan jag se miljontals små Doser (dom där små ihärdiga byggjobbarna i hjälm, från barnprogrammet Fraggle Rock) som tuffar fram i raka led, taktfast, genom stenöknen, motvind och damm på tvären och målmedvetet trycker de ner P-automater i raka led på en yta av galaktiska dimensioner.
Varför blev det så här? Är det flest parkeringsplatser som vinner? Ren snålhet? Nej, jag tror att automaterna motsvarar Armstrongs amerikanska flagga på månen; Vi var här först, den här stenöknen är erövrad och om du får motorstopp kan ingen höra dig skrika...eller jo kanske, men då kommer du att få P-böter!
Det blåser mycket i Skåne och den i särklass blåsigaste delen är Svågertorp utanför Malmö. Det är där man ska höger i rondellen för att komma till Malmö Arena. På den kalla, blåsiga stäppen bakom IKEA i Svågertorp tar jag sats mot Arenan. Det är kalt. Kallt. Blåsigt. Öppet landskap. Nej, stenöken. Och kallt.
Jag tar den starkt överdimensionerade tvåfiliga infarten mot Arenan. Det är en (1) bil på hela vägen. Jag. Det är riktigt ödsligt. En väldigt stor skylt upplyser om att jag skå åka RUNT HELA rondellen och TILLBAKA för att komma in på den STORA INFARTEN. Trafikingenjören har tänkt konsert med Madonna när har designade den här trafiklösningen, vardagen är mer konferens med Landstinget. Ödsligheten börjar nu anta stalinistiska proportioner. Jag navigerar mig genom jättetrafiköglan och hamnar på den tydligt skyltade parkeringsplatsen. Jag kan skönja Arenan därborta, bortom det virvlande stendammet. Jag är på parkeringsplatsen. Jag är ca. 2 km från själva byggnaden.
Mellan mig och Arenan pågår en massa byggverksamhet, där är kranar, bulldozers, avspärningar, koner, skyltar, grabbar i hjälm, gropar i gatan...allt signalerar tillväxt och framåtanda- långt därborta. Där jag befinner mig, i ingenmansland, i en stenöken med konstiga vägbanor härs och tvärs, är det bara tomt och kallt, inga spår av mänskligt liv förutom...ta-da!... PARKERINGSAUTAMATERNA!
I mitt inre kan jag se miljontals små Doser (dom där små ihärdiga byggjobbarna i hjälm, från barnprogrammet Fraggle Rock) som tuffar fram i raka led, taktfast, genom stenöknen, motvind och damm på tvären och målmedvetet trycker de ner P-automater i raka led på en yta av galaktiska dimensioner.
Varför blev det så här? Är det flest parkeringsplatser som vinner? Ren snålhet? Nej, jag tror att automaterna motsvarar Armstrongs amerikanska flagga på månen; Vi var här först, den här stenöknen är erövrad och om du får motorstopp kan ingen höra dig skrika...eller jo kanske, men då kommer du att få P-böter!
lördag 18 september 2010
DET ÄR PÅ RIKTIGT IMORGON
Det här valet är verkligen på riktigt för mig. Det är ingen hockeymatch där man hejar på ena laget eller slår vad. Det är inte ett event eller Melodifestival. Politiska val är på riktigt för mig. Jag har aldrig nån aning om ifall fastighetsskatten är på väg upp eller ner, miljöbonuspremier på bilar eller instegsjobbskatteavdrag. För mig är politik en fråga om frihet att få vara människa. Efter att ha bott i Vietnamn och rest genom Sovjetunionen, Kina och diverse kommunistdiktaurer i barndomen så är min övertygelse att varje liten inskränkning i en människas frihet måste ha väldigt goda skäl. Politisk klåfingrighet, hurtiga ambitioner eller tyckande duger inte.
Politiker som gärna skulle vilja kontrollera lite mer, lägga vantarna på lite mer av inkomsterna, reglera föräldraledigheten mer, minska valfriheten i skolan, bestämma aningen mer om vilken bil du ska välja vill ha din röst imorgon.
Politiker som tycker att allt blir lite bättre bara dom får bestämma lite mer över ditt liv, få fler männsikor att passa in, göra rätt, visa sin egen rättrådighet står beredda att börja reglera och beskatta.
Jag vill inte bli reglerad, styrd, ihopföst, sammanbuntad, stigmatiserad, tyckt-synd-om-för -jag -är-ensamstående-mamma-d!
Politiken ska ägna sig åt att lösa verkligen porblem, hjälpa människor som har det svårt,som är hemlösa, har cancer, drabbas av katastrofer och faktiskt helt enkelt ge fan i att hålla på och ösa bidrag, subventioner och över oss som borde fixa livet själva.
Det är på riktigt imorgon, handbromssladd tillbaka till bidragskramarna eller ett litet steg mot mer frihet?
Politiker som gärna skulle vilja kontrollera lite mer, lägga vantarna på lite mer av inkomsterna, reglera föräldraledigheten mer, minska valfriheten i skolan, bestämma aningen mer om vilken bil du ska välja vill ha din röst imorgon.
Politiker som tycker att allt blir lite bättre bara dom får bestämma lite mer över ditt liv, få fler männsikor att passa in, göra rätt, visa sin egen rättrådighet står beredda att börja reglera och beskatta.
Jag vill inte bli reglerad, styrd, ihopföst, sammanbuntad, stigmatiserad, tyckt-synd-om-för -jag -är-ensamstående-mamma-d!
Politiken ska ägna sig åt att lösa verkligen porblem, hjälpa människor som har det svårt,som är hemlösa, har cancer, drabbas av katastrofer och faktiskt helt enkelt ge fan i att hålla på och ösa bidrag, subventioner och över oss som borde fixa livet själva.
Det är på riktigt imorgon, handbromssladd tillbaka till bidragskramarna eller ett litet steg mot mer frihet?
fredag 17 september 2010
lördag 4 september 2010
Och här går båthelvetet till botten
Läs inlägget "För vems skull" från den 21 juni, så förstår du detta!
Det handlar om försörjning
Det känns som att vi har missat nåt här , tänker jag, när jag för 434: e gången läser en hurtfrisk mammapraktika om hur man får ett "skönare mammaliv". Man ska dela på VAB-dagarna. Man ska dela på hushållsarbetet. Man ska dela och hjälpas åt så att mamma inte blir sönderstressad av att jobba och vara mamma. OK, ganska vettigt, det är ju inte alls bra om mamma är sönderstressad, skrik-arg och och bara andas jättehögt upp i bröstkorgen och håller axlarna oergonimiskt spännda hela tiden.
I den här präktiga mammaboken har mamma så inihelvete dåligt samvete för att hon inte är hemmafru och därför vrider sig som en spiralmakaron för att fixa allt.
Men låt oss för ett ögonblick titta på alternativet. Vad händer om mamma inte jobbar? Vad händer med lilla pappa då? Jo, han blir alldeles, alldeles ensam med hela stora försörjningsbördan! Bye, bye segelbåt, bye, bye Thailand, good bye nya bilen! Välkomna rotfrukter, semester på Ven och extrajobb på helgen!
Att kvinnor arbetar och försörjer sig själva är ju en helt enorm avlastning för dagens män jämfört med tidigare generationer. Och vad har mammorna fått för det? Vad är det man hör och läser? Är harmoni, glädje, fantastiskt sexliv och multipla orgasmer? Eller är det VAB-gnäll, bettskena och vattenläcka när nya jacuzzin ska installeras?
I den här präktiga mammaboken har mamma så inihelvete dåligt samvete för att hon inte är hemmafru och därför vrider sig som en spiralmakaron för att fixa allt.
Men låt oss för ett ögonblick titta på alternativet. Vad händer om mamma inte jobbar? Vad händer med lilla pappa då? Jo, han blir alldeles, alldeles ensam med hela stora försörjningsbördan! Bye, bye segelbåt, bye, bye Thailand, good bye nya bilen! Välkomna rotfrukter, semester på Ven och extrajobb på helgen!
Att kvinnor arbetar och försörjer sig själva är ju en helt enorm avlastning för dagens män jämfört med tidigare generationer. Och vad har mammorna fått för det? Vad är det man hör och läser? Är harmoni, glädje, fantastiskt sexliv och multipla orgasmer? Eller är det VAB-gnäll, bettskena och vattenläcka när nya jacuzzin ska installeras?
När det räckte att köra i 110
För exakt 19 år sedan flyttade jag till Linköping från Södertälje för att gå på universitetet (17 mil enkel väg). Jag var ung, student, sådär halvfattig som svenska studenter är och jag hade hemlängtan ibland.
Till mitt förfogande hade jag min första bil; en röd VW Polo, årsmodell 1978 med 60 ystra hästkrafter under huven och fyra växlar. Den lät som en elvisp på speed. När det var medvind och hemlängtan kom vi upp i 120 km/timmen men det blev alldeles för jobbigt att köra.
När jag skulle ta mig från Linköping till Södertäljeså valde jag tåg ibland; det var billigt på den tiden och jag tyckte att det var jobbigt att köra alla dom där milen. Men ibland valde jag bilen.
Det tog minst två timmar och om det var en kompis med så kunde vi lägga in en fikapaus också. I typ Nyköping. Stereon var ganska kass men ett kassettband på hög volym kunde höja stämningen en del. Väl framme i Södertälje var jag riktigt nöjd med att ha klarat resan.
Numera kör jag Helsingborg-Södertälje fram och tillbaka, flera gånger i månaden. Det ska gå på 4½ timma, hastigheten understiger aldrig 139 km/ timmen, under tiden som jag kör dricker jag kaffe, ringer telefonsamtal, lyssnar på radion, tänker ut recept, kollar sms och när jag närmar mig Nyköping så tänker jag att jag praktiskt taget är framme.
På vissa sträckor har hastighetsgränsen höjts till 120 km/tim. Det hade Polon och jag knappt klarat. Nu svär jag och undrar varför vi inte har fri fart i det här landet samtidigt som jag ringer in till jobbet.
Det var rätt skönt när det räckte att köra 110. Undrar hur många andra delar av livet jag har växlat upp sedan dess? Och hur mycket?
Till mitt förfogande hade jag min första bil; en röd VW Polo, årsmodell 1978 med 60 ystra hästkrafter under huven och fyra växlar. Den lät som en elvisp på speed. När det var medvind och hemlängtan kom vi upp i 120 km/timmen men det blev alldeles för jobbigt att köra.
När jag skulle ta mig från Linköping till Södertäljeså valde jag tåg ibland; det var billigt på den tiden och jag tyckte att det var jobbigt att köra alla dom där milen. Men ibland valde jag bilen.
Det tog minst två timmar och om det var en kompis med så kunde vi lägga in en fikapaus också. I typ Nyköping. Stereon var ganska kass men ett kassettband på hög volym kunde höja stämningen en del. Väl framme i Södertälje var jag riktigt nöjd med att ha klarat resan.
Numera kör jag Helsingborg-Södertälje fram och tillbaka, flera gånger i månaden. Det ska gå på 4½ timma, hastigheten understiger aldrig 139 km/ timmen, under tiden som jag kör dricker jag kaffe, ringer telefonsamtal, lyssnar på radion, tänker ut recept, kollar sms och när jag närmar mig Nyköping så tänker jag att jag praktiskt taget är framme.
På vissa sträckor har hastighetsgränsen höjts till 120 km/tim. Det hade Polon och jag knappt klarat. Nu svär jag och undrar varför vi inte har fri fart i det här landet samtidigt som jag ringer in till jobbet.
Det var rätt skönt när det räckte att köra 110. Undrar hur många andra delar av livet jag har växlat upp sedan dess? Och hur mycket?
tisdag 24 augusti 2010
GENUS-MINUS
I dessa genustider är det viktigt att vara observant på sitt och andras agerande så att inte arbetsplatsen, hemmet eller vänkretsen förfaller ner i stereotyper eller andra poitiskt icke-korrekta beteende.
Jag ringer Tina, hon lagar mat, Claes gräver. Det blir genus-minus direkt, funkar inte! Speciellt inte med två döttrar i huset. Fy!
Kollegan klappar assistenten i håret. Stort genus-minus! Men jag är gay invänder han. Stor förvirring. Men jag anser att det blir genusminus i alla fall, könsmaktsordning trots allt.
Jag har varit och tittat på riktigt dyra örhängen idag. Fett, jäkla genus-minus and I like it!
Jag ringer Tina, hon lagar mat, Claes gräver. Det blir genus-minus direkt, funkar inte! Speciellt inte med två döttrar i huset. Fy!
Kollegan klappar assistenten i håret. Stort genus-minus! Men jag är gay invänder han. Stor förvirring. Men jag anser att det blir genusminus i alla fall, könsmaktsordning trots allt.
Jag har varit och tittat på riktigt dyra örhängen idag. Fett, jäkla genus-minus and I like it!
Vill du ha hela plånboken, kanske?
Det ringer ganska ofta människor till mig som presenterar sig som "Staffan", "Cecilia" eller "Örjan" och vill placera mina pensionspengar. Efter 17 sekunders samtal där deras call center-miljö skränar i bakgrunen brukar jag vara reda för ett tydligt "-Nej". Jag tänker inte låta "Staffan" på oklara grunder ta hand om en signifikant del av min inkomst.
Numera hör jag Mona Sahlin i samma ärende nästan dagligen. Eller Lars Ohly. Eller Maria Wetterstrand. Om de bara får lägga vantarna på en liiiiiite, liiite större del av min lön så blir så myyyyycket bättre här i världen. De vill klå av de flesta av oss en eller ett par tusen spänn i månaden på väldigt lösa grunder. Och förvånansvärt många människor är beredda att gå på det! Anar jag en förklaring till att "Staffan", "Örjan" och "Cecelia" fortfarande har jobb. Ja, förmodligen för att det funkar! Kan inte nån skicka över en slant hit utan krav på plan, strategi eller syfte?
Numera hör jag Mona Sahlin i samma ärende nästan dagligen. Eller Lars Ohly. Eller Maria Wetterstrand. Om de bara får lägga vantarna på en liiiiiite, liiite större del av min lön så blir så myyyyycket bättre här i världen. De vill klå av de flesta av oss en eller ett par tusen spänn i månaden på väldigt lösa grunder. Och förvånansvärt många människor är beredda att gå på det! Anar jag en förklaring till att "Staffan", "Örjan" och "Cecelia" fortfarande har jobb. Ja, förmodligen för att det funkar! Kan inte nån skicka över en slant hit utan krav på plan, strategi eller syfte?
måndag 16 augusti 2010
Om att samla upplevelser
Det är fint att samla på upplevelser. Mycket finare än att vara sådär materialistisk och samla på ”prylar”. Prylar. Jag kan höra någon politiskt korrekt barnprogramtant säja ”prylar” med ett föraktfullt rynk på näsan och liksom väsa fram ordet. Hursomhelst, ordentliga människor prioriterar upplevelser istället för att ha en högre flaggstång än grannen och det ska gärna involvera familjen.
På en kryssningsbåt mellan Oslo och Köpenhamn hittar många norska barnfamiljer sin upplevelse. Och vi; jag och pojkarna. Och jag fick idén om den fina upplevelsesamlaren totalkrossad!
Det var hela tiden något som skavde litegrann och det tog ett tag innan jag kom på vad det var. Det var samlarna! Norska prettomammor och-pappor som hängde över lilla Tonje, Bord-Christian eller Hilde för att se att de verkligen upplevde ordentligt. En galen morsa skrek sig igenom en halvtimma vid leklandet för att lilla Emma verkligen skulle ”-SE BÅTEN DÄR BORTA! VAD DEN ÄR STOOOOOR!” och ”OJ VAD MYCKET BOLLAAAAR DET ÄR I BOLLHAAAAAVET!” samtidigt som en den lika hysteriska farsan viftade med leksaker och en tredje galning (morfar?) filmade rubbet. Det kan inte vara sunt! Det fortsatte att ringa i mina öron en timma efteråt.
Vid poolen chockade mina barn den förvånade allmogen genom att helt enkelt bada i bassängen. Hopp i, bara! Hepp! Ingen kjempekjekk pappa som ålade omkring med fotoutrustning. Inga direktiv om fotovänliga vinklar eller volter i motljus. Bara badglädje. En japansk turist blev störtsur på allt detta badande, han ville verkligen posera ensam vid den danska flaggan i aktern. Skit samma att det råkade ligga en pool där, han skulle ju samla upplevelser!
I restaurangerna, korridorerna, hissarna, på däck och i tax free var det samma visa, überhurtiga föräldrar som ser som sin livsuppgift att skapa ett event av att inhandla 1 st Absolut Citron och herrparfymen Fahrenheit (ingen av dessa produkter har skapat event sedan 1986, tror jag!).
”Upplevelse till varje pris”-priset togs av Ida-Maries föräldrar vid avstigningen från båten. 1 miljon passagerare ska klämma sig ner till bildäck genom smala trappor och de har baggage med en totalvikt överstigande hela fartygets. Då bestämmer sig Ida-Marie, 1½ år, för att hon vill gå själv i trappan. Hela vägen. Hon tar ett steg i minuten. Högt räknat. Ida-Maries mamma tycker att det är kjempeflott! Jag befann mig alldeles bakom med en pressande folkhop i ryggen, livrädd för att ramla över barnet. Jag är glad att ingen dog. Det hade väl varit en upplevelse!?
På en kryssningsbåt mellan Oslo och Köpenhamn hittar många norska barnfamiljer sin upplevelse. Och vi; jag och pojkarna. Och jag fick idén om den fina upplevelsesamlaren totalkrossad!
Det var hela tiden något som skavde litegrann och det tog ett tag innan jag kom på vad det var. Det var samlarna! Norska prettomammor och-pappor som hängde över lilla Tonje, Bord-Christian eller Hilde för att se att de verkligen upplevde ordentligt. En galen morsa skrek sig igenom en halvtimma vid leklandet för att lilla Emma verkligen skulle ”-SE BÅTEN DÄR BORTA! VAD DEN ÄR STOOOOOR!” och ”OJ VAD MYCKET BOLLAAAAR DET ÄR I BOLLHAAAAAVET!” samtidigt som en den lika hysteriska farsan viftade med leksaker och en tredje galning (morfar?) filmade rubbet. Det kan inte vara sunt! Det fortsatte att ringa i mina öron en timma efteråt.
Vid poolen chockade mina barn den förvånade allmogen genom att helt enkelt bada i bassängen. Hopp i, bara! Hepp! Ingen kjempekjekk pappa som ålade omkring med fotoutrustning. Inga direktiv om fotovänliga vinklar eller volter i motljus. Bara badglädje. En japansk turist blev störtsur på allt detta badande, han ville verkligen posera ensam vid den danska flaggan i aktern. Skit samma att det råkade ligga en pool där, han skulle ju samla upplevelser!
I restaurangerna, korridorerna, hissarna, på däck och i tax free var det samma visa, überhurtiga föräldrar som ser som sin livsuppgift att skapa ett event av att inhandla 1 st Absolut Citron och herrparfymen Fahrenheit (ingen av dessa produkter har skapat event sedan 1986, tror jag!).
”Upplevelse till varje pris”-priset togs av Ida-Maries föräldrar vid avstigningen från båten. 1 miljon passagerare ska klämma sig ner till bildäck genom smala trappor och de har baggage med en totalvikt överstigande hela fartygets. Då bestämmer sig Ida-Marie, 1½ år, för att hon vill gå själv i trappan. Hela vägen. Hon tar ett steg i minuten. Högt räknat. Ida-Maries mamma tycker att det är kjempeflott! Jag befann mig alldeles bakom med en pressande folkhop i ryggen, livrädd för att ramla över barnet. Jag är glad att ingen dog. Det hade väl varit en upplevelse!?
fredag 13 augusti 2010
Kö i sommarsverige
Sommar och semester innebär bland annat Liseberg, Kolmården, camping och badstrand. Och överallt detta kösamhälle! Det ska köas till glass, till karusell, till toan, till undermålig och halvsunkig korv i all oändlighet. Dyr och dålig mat undviker man enklast med en bra medhavd kylväska men vissa andra köer får man försöka stå ut med.
Jag förstår bara inte affärslogiken med att rada upp människor i köer!? Varför ska man stå och vänta? Varför säljs det inte kaffe i kön till Flume Ride? Undanröj toakön snabbt som satan så att folk snabbt kommer tillbaka till souvenirshopen eller chokladhjulet.
Jag säger bara ; människor som står i kö gör inte av med några pengar!
Jag förstår bara inte affärslogiken med att rada upp människor i köer!? Varför ska man stå och vänta? Varför säljs det inte kaffe i kön till Flume Ride? Undanröj toakön snabbt som satan så att folk snabbt kommer tillbaka till souvenirshopen eller chokladhjulet.
Jag säger bara ; människor som står i kö gör inte av med några pengar!
torsdag 5 augusti 2010
Galningar och jordens undergång
Det står en man i ett gathörn och hojtar någonting om jordens undergång eller att han vet vem som mördade Olof Palme. En typisk haverist eller smågalning, ett vanligt inslag i stadsbilden i många städer. Fett hår och vansinnig blick brukar komplettera hojtandet.
Det måste vara så himla jobbigt att på fullt allvar tro att man är den enda som har förstått hur det ligger till. Man vet att jorden kommer gå under och folk bara passerar förbi och ler lite överseende. Man har svaret på olösliga problem och polisen kontrar med en tvångströja och en enkelresa till häktat. Jättejobbigt måste det vara.
Jag tycker att de har blivit färre därute de senaste åren. Beror de på ökade sociala insatser? Förbättrad läkemedelsanvändning? Nej, inte alls. Jag har kommit på vad som har hänt. Jag har svaret. Jag har genomskådat det! De jobbar numera som säljare för Telenor inne på köpcentrum och tror på fullt allvar att:
”-Jag kan sänka dina telefonkostnader och du får en iPhone, gratis!”
Det måste vara så himla jobbigt att på fullt allvar tro att man är den enda som har förstått hur det ligger till. Man vet att jorden kommer gå under och folk bara passerar förbi och ler lite överseende. Man har svaret på olösliga problem och polisen kontrar med en tvångströja och en enkelresa till häktat. Jättejobbigt måste det vara.
Jag tycker att de har blivit färre därute de senaste åren. Beror de på ökade sociala insatser? Förbättrad läkemedelsanvändning? Nej, inte alls. Jag har kommit på vad som har hänt. Jag har svaret. Jag har genomskådat det! De jobbar numera som säljare för Telenor inne på köpcentrum och tror på fullt allvar att:
”-Jag kan sänka dina telefonkostnader och du får en iPhone, gratis!”
måndag 2 augusti 2010
DUMMA I HUVUDET
.jpg)
Det finns vissa grupper som det är socialt accepterat att driva med. Enkelt uttryckt så får man driva med dom som har det bra och det är taskigt att skämta om underdogsen.
Politiker får man sparka på hur mycket som helst, det är fritt. Dom har minsann tagit på sig att vara sådär bossiga och dryga och dom vill bara bestämma och därför får dom faktiskt stå ut med att bli utskällda och förtalade. Signaturen ”Vän av ordning” eller ”Nu får det vara nog” på insändarplats i en vanlig lokaltidning kan klappa till för fullt på politikerna. Det funkar, för det är politiker.
Män inom näringslivet är också ofredade, liksom högre tjänstemän inom förvaltningen. Men sen blir gränsdragningen svårare. Det har ju varit väldigt känsligt att skämta om utlänningar eller invandrare och alla politiskt korrekta har givetvis avstått. Men det finns ju en massa komiker och offentliga personer som kommer från utlandet och skojar jättemycket om det och därmed rör till begreppen för alla som vill vara PK.
Tjocka människor kan man skoja om litegrann. Men det är samtidigt lite synd om dom och det kan bli känsligt. Mycket svår balansgång. Man får driva med sina gamla tråkiga lärare men en modern lärare som pratar om jämställdhet och resursteam istället för oregelbundna verb och Konstantinopel är ett gränsfall. Vårdbiträden är helt uteslutet, de är så fantastiskt tappra och lågavlönade så det går bara inte.
Men varför man inte får kritisera eller driva med dom som är dumma i huvudet? Det finns så sagolikt många puckon som går lösa och uttalar sig om precis allt! Och de får ofta hållas!
Tjejen som ringer 112 för att hennes frys har pajat. Ljushuvudet i en kvällstidning som tycker
Politiker får man sparka på hur mycket som helst, det är fritt. Dom har minsann tagit på sig att vara sådär bossiga och dryga och dom vill bara bestämma och därför får dom faktiskt stå ut med att bli utskällda och förtalade. Signaturen ”Vän av ordning” eller ”Nu får det vara nog” på insändarplats i en vanlig lokaltidning kan klappa till för fullt på politikerna. Det funkar, för det är politiker.
Män inom näringslivet är också ofredade, liksom högre tjänstemän inom förvaltningen. Men sen blir gränsdragningen svårare. Det har ju varit väldigt känsligt att skämta om utlänningar eller invandrare och alla politiskt korrekta har givetvis avstått. Men det finns ju en massa komiker och offentliga personer som kommer från utlandet och skojar jättemycket om det och därmed rör till begreppen för alla som vill vara PK.
Tjocka människor kan man skoja om litegrann. Men det är samtidigt lite synd om dom och det kan bli känsligt. Mycket svår balansgång. Man får driva med sina gamla tråkiga lärare men en modern lärare som pratar om jämställdhet och resursteam istället för oregelbundna verb och Konstantinopel är ett gränsfall. Vårdbiträden är helt uteslutet, de är så fantastiskt tappra och lågavlönade så det går bara inte.
Men varför man inte får kritisera eller driva med dom som är dumma i huvudet? Det finns så sagolikt många puckon som går lösa och uttalar sig om precis allt! Och de får ofta hållas!
Tjejen som ringer 112 för att hennes frys har pajat. Ljushuvudet i en kvällstidning som tycker
”…att nån man känner till” borde få Nobelpriset. Det kommer ingen motfråga om vilka böcker han har läst. Clas Ohlson-katalogen?! Den medelålders kvinnan som kastar sig om halsen på Hollywoodfrun Maria Montazami och säger att ”Du har betytt så mycket för mig!”….allvarligt, ska man verkligen ha rösträtt då?
fredag 30 juli 2010
KLAPPA EN POLITIKER
Där jag kommer ifrån har det alltid pratats politik. Kanske inte alltid sådär väldig världsförbättrande, upplyst och genomtänkt. Tvärtom, ganska ofta har det handlat om att politiker fattar grovt felaktiga beslut grundat på klen kompetens och fattningsförmåga och en allmän ovilja att förstå och tolka folkviljan men ändå. Det har pratats politik. Inget konstigt med det. Trodde jag, ja!
Jag har engagerat mig politiskt, studerat politik, brottats med mina värderingar och odlat ett genuint intresse för politiska frågeställningar. Präktigt, va?! Nä, inte alls visar det sig. Väldigt många människor reagerar ungefär som att man säger att man är med i en sekt (tror jag, har aldrig provat att vara med i en sekt) eller att man äntligen ska ta tag i att börja röka på semestern (inte provat det heller). När blev politiskt intresse så jäkla suspekt?
Varje gång det kommer upp ett nytt avslöjande om "värvningsmetoder" hos de politiska partierna framställs de som obskyra sammanslutningar med skumma metoder. Har inte någon journalist slagits av tanken att det finns människor som faktiskt vill vara medlemmar i till exempel moderaterna? Som tycker att det är jätteschysst med liberala värderingar, inflytande och makt, rentav?
Att fråga någon på en fest vad han eller hon röstar på är ju inte precis någon partyhöjare. Det är liksom inte fint eller korrekt att dra igång en politiskt diskussion, det är inte trevligt. Själv tycker jag att demokrati, åsiktsfrihet och inflytande är jättetrevligt. Uppenbarligen är vi en krympande skara som orkar bry oss om var alla skattepengar tar vägen, att vägar byggs eller att tokvänstern vill avskaffa RUT. Exempel på riktiga partyhöjare är däremot:
Världen behöver människor med värderingar! Sätt upp ett nytt mål för veckan; VAR SNÄLL MOT EN POLITIKER!
Kram!
Jag har engagerat mig politiskt, studerat politik, brottats med mina värderingar och odlat ett genuint intresse för politiska frågeställningar. Präktigt, va?! Nä, inte alls visar det sig. Väldigt många människor reagerar ungefär som att man säger att man är med i en sekt (tror jag, har aldrig provat att vara med i en sekt) eller att man äntligen ska ta tag i att börja röka på semestern (inte provat det heller). När blev politiskt intresse så jäkla suspekt?
Varje gång det kommer upp ett nytt avslöjande om "värvningsmetoder" hos de politiska partierna framställs de som obskyra sammanslutningar med skumma metoder. Har inte någon journalist slagits av tanken att det finns människor som faktiskt vill vara medlemmar i till exempel moderaterna? Som tycker att det är jätteschysst med liberala värderingar, inflytande och makt, rentav?
Att fråga någon på en fest vad han eller hon röstar på är ju inte precis någon partyhöjare. Det är liksom inte fint eller korrekt att dra igång en politiskt diskussion, det är inte trevligt. Själv tycker jag att demokrati, åsiktsfrihet och inflytande är jättetrevligt. Uppenbarligen är vi en krympande skara som orkar bry oss om var alla skattepengar tar vägen, att vägar byggs eller att tokvänstern vill avskaffa RUT. Exempel på riktiga partyhöjare är däremot:
- fotboll
- fotboll
- fotboll
- friidrott
- bantningstips
- "min värdelösa man" (ja, inte min alltså, absolut inte, utan andras)
- Vi måste försöka hitta en vettig hantverkare...
- -"Jag blir galen på svärmor, hon är så jävla jobbig..."
Världen behöver människor med värderingar! Sätt upp ett nytt mål för veckan; VAR SNÄLL MOT EN POLITIKER!
Kram!
tisdag 27 juli 2010
Svenska zlotyn
Jag har sorterat upp alla små högar och samlingar av utländsk valuta från olika platser i bostaden (lådor, handväskor, fönsterbrädor, skrymslen) och lagt i fiffiga zip-påsar. Mycket nöjd! Men ska man spara de sju norska koronorna? Med tanke på utvecklingen på den svenska zlotyn är det kanske stora summor om några år?!
söndag 4 juli 2010
Vad har du i dunken?
På en mack i Tyskland
Eva: -Men det måste ju vara spolarvätska i den där dunken...Eller hur?
D: -Vet inte...Ska du fråga?
Eva: -Äh, klart det är! Den här korken jävlas, kan du ta i här? Bra, det är bara hälla i!
Vi kör iväg
Eva, lite fundersam:
Eva: -Men det måste ju vara spolarvätska i den där dunken...Eller hur?
D: -Vet inte...Ska du fråga?
Eva: -Äh, klart det är! Den här korken jävlas, kan du ta i här? Bra, det är bara hälla i!
Vi kör iväg
Eva, lite fundersam:
-Men visst måste det vara spolarvätska? Vad skulle det annars kunna vara för klar vätska som man säljer i stora dunkar?
D: -På landsbygden där jag bor, är det förmodligen vodka.
D: -På landsbygden där jag bor, är det förmodligen vodka.
tisdag 29 juni 2010
LÖJLIGA RISKER
Vi stannar till på ett vanligt, hederligt, tyskt Autohof längs Autobahn utanför München. Det ser ut som vilken mack som helst med bensin, lite käk, rastplats, husbilar och medelålders par som gnäller på varandra. Ett helt vanligt väghak, alltså.
Jag går på toa. Fräscht! Inget sunk, helt OK. Den obligatoriska tanten som sköter toan är dessvärre utbytt mot en myntatomat (50 cent) och ett vändkors som man ska passera. Givetvis hittar jag ingen peng men jag får en av D och jag behåller fattningen.
En ganska förtroendeingivande röst informerar via högtalare, på både tyska och engelska, om att "...this sanitary system...bla, bla...högteknologiskt...for your comfort and safety....". Ordet safety kommer alldeles strax att få sin förklaring! Toaletten har en automatisk rengöringsprocedur för ringen!!! Den roterar och blir besprutad med decinfektionsmedel!!!
Alla som har saknat säkerhet på tyska rastställen räcker upp en hand!
Om man verkligen vill leva livet lite säkrare, är det då rimligt att snöa in på en stackars liten bacill på en toasits? Vi talar här om människor som sekunderna tidigare höll en marschfart på 170 km/timme ute på Autobahn, som alldeles strax kommer att sätta i sig tysk korv, som är på väg till Alperna för att typ flyga hang-glider, som kanske kommer att ha oskyddat sex, bli fulla på Strohrom, röka lite av varje eller rentav ha en semestervecka med svärmor. Det är fullständigt livsfarliga saker men nej, då, vi ska koncentrera oss på att det kanske, kanske , kanske sitter en liten jävla bakterie och biter oss baken! Och då ska toatanten kastas ut och myntautomaten ska in. Nä, jag blir förbannad!
Jag går på toa. Fräscht! Inget sunk, helt OK. Den obligatoriska tanten som sköter toan är dessvärre utbytt mot en myntatomat (50 cent) och ett vändkors som man ska passera. Givetvis hittar jag ingen peng men jag får en av D och jag behåller fattningen.
En ganska förtroendeingivande röst informerar via högtalare, på både tyska och engelska, om att "...this sanitary system...bla, bla...högteknologiskt...for your comfort and safety....". Ordet safety kommer alldeles strax att få sin förklaring! Toaletten har en automatisk rengöringsprocedur för ringen!!! Den roterar och blir besprutad med decinfektionsmedel!!!
Alla som har saknat säkerhet på tyska rastställen räcker upp en hand!
Om man verkligen vill leva livet lite säkrare, är det då rimligt att snöa in på en stackars liten bacill på en toasits? Vi talar här om människor som sekunderna tidigare höll en marschfart på 170 km/timme ute på Autobahn, som alldeles strax kommer att sätta i sig tysk korv, som är på väg till Alperna för att typ flyga hang-glider, som kanske kommer att ha oskyddat sex, bli fulla på Strohrom, röka lite av varje eller rentav ha en semestervecka med svärmor. Det är fullständigt livsfarliga saker men nej, då, vi ska koncentrera oss på att det kanske, kanske , kanske sitter en liten jävla bakterie och biter oss baken! Och då ska toatanten kastas ut och myntautomaten ska in. Nä, jag blir förbannad!
måndag 21 juni 2010
För vems skull?
Efter att ha ångat omkring en stor del av helgen med olika projekt så hinner det dåliga samvetet ifatt mig på söndagkvällen. Barnen! Jag har knappt träffat dom, känns det som! Jag har vikt tvätt, varit till soptippen, lagat mat, lagat mer mat, städat, röjt, klippt och burit. Men jag har ju knappt lekt med mina barn! Oj, vad de måste längta efter sin mamma! Och känna sig försummade!
Söndag kväll kl 18
Folke: -Får jag gå ut när vi har ätit?
Mamman: -Nej, jag tänkte att vi skulle sätta ihop det där piratskeppet! Tillsammans!
Folke: -Men jag vill gå ut till kojan och leka.
Lage: -Jag med…
Lage: -…men okej då, vi kan väl göra det då
Mamman: -Jag tänkte att vi gör nåt tillsammans.
Folke: -Varför?
Mamman: -Eeeehhh...mysigt?
Folke: -Nej.
Kl 19
Mamman: -Kolla vad många delar! Det här blir roligt och svårt!
Folke: -Måste jag hjälpa till?
Lage: -Mamma, vill du verkligen göra det?
Mamman: -Visst!
Kl 19.30
Mamman: -Men vafa….den här beskrivningen är ju kass! Skulle delen Q sättas dit före F?!
Lage: -Mamma, kommer det bli en båt?
Folke: -Det är jättetråkigt…
Kl 19.45
Mamman (med tillkämpat hurtig röst): -Sådärja! Jag har knappast varit arg alls…
Lage: -Bra, mamma! Du är jätteduktig!
Folke: -Snälla, får jag gå och lägga mig?
Kl 20.00
Folke ligger i sängen och är helnöjd med att det är över, båthelvetet står på en byrå, Lage kollar på fotbollsmatch; alla är rätt nöjda. Det är då jag lyfter upp madrassen och svisch! båtfan faller i golvet, delar sprids. Folke bryr sig inte , Lage kollar snabbt upp från Tv:n.
Lage: -Mamma, var inte ledsen, vi hjälper dig imorgon.
För vems skull gjorde vi det här!?
Söndag kväll kl 18
Folke: -Får jag gå ut när vi har ätit?
Mamman: -Nej, jag tänkte att vi skulle sätta ihop det där piratskeppet! Tillsammans!
Folke: -Men jag vill gå ut till kojan och leka.
Lage: -Jag med…
Lage: -…men okej då, vi kan väl göra det då
Mamman: -Jag tänkte att vi gör nåt tillsammans.
Folke: -Varför?
Mamman: -Eeeehhh...mysigt?
Folke: -Nej.
Kl 19
Mamman: -Kolla vad många delar! Det här blir roligt och svårt!
Folke: -Måste jag hjälpa till?
Lage: -Mamma, vill du verkligen göra det?
Mamman: -Visst!
Kl 19.30
Mamman: -Men vafa….den här beskrivningen är ju kass! Skulle delen Q sättas dit före F?!
Lage: -Mamma, kommer det bli en båt?
Folke: -Det är jättetråkigt…
Kl 19.45
Mamman (med tillkämpat hurtig röst): -Sådärja! Jag har knappast varit arg alls…
Lage: -Bra, mamma! Du är jätteduktig!
Folke: -Snälla, får jag gå och lägga mig?
Kl 20.00
Folke ligger i sängen och är helnöjd med att det är över, båthelvetet står på en byrå, Lage kollar på fotbollsmatch; alla är rätt nöjda. Det är då jag lyfter upp madrassen och svisch! båtfan faller i golvet, delar sprids. Folke bryr sig inte , Lage kollar snabbt upp från Tv:n.
Lage: -Mamma, var inte ledsen, vi hjälper dig imorgon.
För vems skull gjorde vi det här!?
måndag 14 juni 2010
Genustips och manliga sysslor!
.jpg)
Äntligen sommar och semester! Båt ska seglas, kartor ska läsas, romantik ska spira i skärgårdsvik, det ska hånglas och mysas, det ska inte gråtas, båtar ska inte fastna på grund och pittoreska hotell ska upphittas även om GPS:en är i radioskugga. En utmaning ligger framför många par de närmaste månaderna!
Svenskar är världens mest seglande folk och ett besök i vilken gästhamn som helst får mig att undra varför. På lite håll ser det trivsamt ut. En segelbåt på sisådär 12 m kommer tjusigt glidande in mot hamnen. Seglen åker ner. Hon svischar runt på däck och surrar alltsammans, han startar motorn. Han står stadigt parkerad 12m bakom själva händelesernas centrum. Hon står längst fram, ganska utsatt läge, med en tamp i handen. När det är 34 m kvar till bryggan kan mycket väl följande hända:
ESDM: -Är du beredd Barbro? Hoppa snart! Akta så inte båten går i bryggan!
Barbro: -Det är jättelångt kvar, Hasse, men sakta ner lite...
Hasse har ca. dubbelt så långa ben som Barbro och står som sagt längst bak och ser typ ingenting. Ändå tycker Hasse att det är Barbro som ska hoppa och att han är mkt kvalificerad att avgöra när språnget ska tas.
18 m kvar
ESDM: -Hoppa Barbro! Håll i tampen!
Barbro, som har lite social fernissa kvar, väser: -Sluta skrika, Hasse...
ESDM: -Vaaa?! Jag hör inte! Hoppa, Barbro! Hoppa!
Det är fortfarande 8 m kvar och som tur är hoppar Barbro inte! Barbro laddar, gör en perfekt halvsalto i luften och lyckas landa och bromsa båten i en rörelse.
ESDM: -Ja, där ser du!
Vad det är ESDM har sett vet vi inte för han står som sagt i aktern och ser INGENTING. Verkar det inte rimligt att den som är längst, har längst ben och är starkast sköter hoppandet och krafttagen och att nån annan sköter de lätta sysslorna; roder, motor och ankartamp?
I stora statistiska analyser framkommer det att kvinnor generellt sett har sämre spatiala förmågor (bl.a. att läsa karta) än män. Det är ett generellt påstående, det finns givetvis massor av män som är jättekassa på att läsa kartor, hitta hem efter en fest mm mm. Nåja, det finns vetenskapligt stöd för att kartläseriet skulle kunna vara en större utmaning för kvinnor än män. Och varför hör vi ständigt talas om dessa orgier i frustration, kallsvett, väderstreck och mycket höga varvtal då ESDM försöker få sin uppgivna hustru att leverera klara köranvisningar? Hon slänger fram kartan över honom /ratten/ hela vindrutan och skriker"-Jamen kolla här själv då!" och det är väldigt motsägelsefullt eftersom han inte kan/bör/ får läsa karta under de omständigheterna. Varför kan inte ESDM helt enkelt ta plats i passagerarsätet och läsa karthelvetet?! Är det någon som fullt allvar tror att det kräver mer muskelstyrka, mer testosteron, mer hår på bröstet för att köra bil i Lübeck än i Flen?
För en massa somrar sedan kollade jag på en slussning i Berg utanför Linköping. En flitig kvinna susade runt på båten och hennes dryga pojkvän dirigerade:
ESDM: -Älskling, fendern ska vara midskepps. Babord!
Hon: -Va?! Här?! På den här sidan?
ESDM: -Är det babord, älskling? Och jag sa midskepps....
Hon: -Jamen, vafan...ge mig det där repet nu!
ESDM: - Tampen! Ja, lägg om den nu, och midskepps är ju mitt på båten , det måste du ju förstå.. Lägg loss nu! Ohoj!
Jag hoppas att hon tog tampen, surrade honom i en fender så att han syns, hivade honom över bord midskepps, babord eller styrbord spelar ingen roll och sen bara ...O' hoj! Gjorde nåt roligare!
Skulle det kunna vara så att det finns en och annan Sån Där Man som tycker att det är en liten smula omanligt att sköta i-land-hoppandet, bredvid-åka och läsa kartbok och att överlåta ankartamp och roder/ratt åt sin lady?
Svenskar är världens mest seglande folk och ett besök i vilken gästhamn som helst får mig att undra varför. På lite håll ser det trivsamt ut. En segelbåt på sisådär 12 m kommer tjusigt glidande in mot hamnen. Seglen åker ner. Hon svischar runt på däck och surrar alltsammans, han startar motorn. Han står stadigt parkerad 12m bakom själva händelesernas centrum. Hon står längst fram, ganska utsatt läge, med en tamp i handen. När det är 34 m kvar till bryggan kan mycket väl följande hända:
ESDM: -Är du beredd Barbro? Hoppa snart! Akta så inte båten går i bryggan!
Barbro: -Det är jättelångt kvar, Hasse, men sakta ner lite...
Hasse har ca. dubbelt så långa ben som Barbro och står som sagt längst bak och ser typ ingenting. Ändå tycker Hasse att det är Barbro som ska hoppa och att han är mkt kvalificerad att avgöra när språnget ska tas.
18 m kvar
ESDM: -Hoppa Barbro! Håll i tampen!
Barbro, som har lite social fernissa kvar, väser: -Sluta skrika, Hasse...
ESDM: -Vaaa?! Jag hör inte! Hoppa, Barbro! Hoppa!
Det är fortfarande 8 m kvar och som tur är hoppar Barbro inte! Barbro laddar, gör en perfekt halvsalto i luften och lyckas landa och bromsa båten i en rörelse.
ESDM: -Ja, där ser du!
Vad det är ESDM har sett vet vi inte för han står som sagt i aktern och ser INGENTING. Verkar det inte rimligt att den som är längst, har längst ben och är starkast sköter hoppandet och krafttagen och att nån annan sköter de lätta sysslorna; roder, motor och ankartamp?
I stora statistiska analyser framkommer det att kvinnor generellt sett har sämre spatiala förmågor (bl.a. att läsa karta) än män. Det är ett generellt påstående, det finns givetvis massor av män som är jättekassa på att läsa kartor, hitta hem efter en fest mm mm. Nåja, det finns vetenskapligt stöd för att kartläseriet skulle kunna vara en större utmaning för kvinnor än män. Och varför hör vi ständigt talas om dessa orgier i frustration, kallsvett, väderstreck och mycket höga varvtal då ESDM försöker få sin uppgivna hustru att leverera klara köranvisningar? Hon slänger fram kartan över honom /ratten/ hela vindrutan och skriker"-Jamen kolla här själv då!" och det är väldigt motsägelsefullt eftersom han inte kan/bör/ får läsa karta under de omständigheterna. Varför kan inte ESDM helt enkelt ta plats i passagerarsätet och läsa karthelvetet?! Är det någon som fullt allvar tror att det kräver mer muskelstyrka, mer testosteron, mer hår på bröstet för att köra bil i Lübeck än i Flen?
För en massa somrar sedan kollade jag på en slussning i Berg utanför Linköping. En flitig kvinna susade runt på båten och hennes dryga pojkvän dirigerade:
ESDM: -Älskling, fendern ska vara midskepps. Babord!
Hon: -Va?! Här?! På den här sidan?
ESDM: -Är det babord, älskling? Och jag sa midskepps....
Hon: -Jamen, vafan...ge mig det där repet nu!
ESDM: - Tampen! Ja, lägg om den nu, och midskepps är ju mitt på båten , det måste du ju förstå.. Lägg loss nu! Ohoj!
Jag hoppas att hon tog tampen, surrade honom i en fender så att han syns, hivade honom över bord midskepps, babord eller styrbord spelar ingen roll och sen bara ...O' hoj! Gjorde nåt roligare!
Skulle det kunna vara så att det finns en och annan Sån Där Man som tycker att det är en liten smula omanligt att sköta i-land-hoppandet, bredvid-åka och läsa kartbok och att överlåta ankartamp och roder/ratt åt sin lady?
söndag 13 juni 2010
KOMMUNISTSLYNGLAR
Jag har hört det igen och jag blir både ledsen, arg och förvånad! ”-Det är ju en fin tanke i alla fall.” säger piercad slyngel om kommunismen. Dom poppar upp då och då, slynglarna, med ett fult flygblad i näven, hojtar något om klasskamp och låtsas som att de inte alls har haft en priviligierad uppväxt på Tågaborg eller i Äppelviken och att torgmötet inte alls har organiserats med hjälp av iPhones.
Nåväl, där står en liten förvirrad 17-åring och tittar på mig med kamplust i blicken och utmanar mig med att säga att kommunismen inte alls är tänkt att vara det som det blev i Sovjet, att det är en sant mänsklig ideologi, att det är ett idealsamhälle, att kommunister är snälla!
Jag frågar:”-Har du träffat en mongolisk gränspolis med en schäfer och ett draget vapen någon gång?”.
ESDS:-Njäääeee, vaddå?
Jag: -De kändes inte snälla. De pekade på oss med vapen, rev ut all packning, dyrkade upp syrrans dagbok och plockade ner ett helt tåg-set i molekyler. Det var 1980. Var du född då?
ESDS: -Njaee, men alltså det var ju inte så det var tänkt…
Jag: -Det var så det blev.
Sen gick jag, jag hade inte tålamod till mer.
Kan vi en gång för alla konstatera att det inte ens är en vacker tanke? I alla former sätter kommunismen kollektivet för individen, UTAN UNDANTAG! Kan vi sluta gulla med förtryckarideologin? Kan vuxna sluta hålla med om tramset? Kan vi kanske känna någon slags ödmjukhet och tacksamhet att vi inte har en stor, jävla mur rakt genom vårt land till exempel? Eller att fler än 7 personer kan stå tillsammans på en gata utan att polisen ber en skingras för att det är störande av ordningen? Eller att 10-åring kan slippa statlig insyn i dagboken?
*ESDS= en sån där slyngel
Nåväl, där står en liten förvirrad 17-åring och tittar på mig med kamplust i blicken och utmanar mig med att säga att kommunismen inte alls är tänkt att vara det som det blev i Sovjet, att det är en sant mänsklig ideologi, att det är ett idealsamhälle, att kommunister är snälla!
Jag frågar:”-Har du träffat en mongolisk gränspolis med en schäfer och ett draget vapen någon gång?”.
ESDS:-Njäääeee, vaddå?
Jag: -De kändes inte snälla. De pekade på oss med vapen, rev ut all packning, dyrkade upp syrrans dagbok och plockade ner ett helt tåg-set i molekyler. Det var 1980. Var du född då?
ESDS: -Njaee, men alltså det var ju inte så det var tänkt…
Jag: -Det var så det blev.
Sen gick jag, jag hade inte tålamod till mer.
Kan vi en gång för alla konstatera att det inte ens är en vacker tanke? I alla former sätter kommunismen kollektivet för individen, UTAN UNDANTAG! Kan vi sluta gulla med förtryckarideologin? Kan vuxna sluta hålla med om tramset? Kan vi kanske känna någon slags ödmjukhet och tacksamhet att vi inte har en stor, jävla mur rakt genom vårt land till exempel? Eller att fler än 7 personer kan stå tillsammans på en gata utan att polisen ber en skingras för att det är störande av ordningen? Eller att 10-åring kan slippa statlig insyn i dagboken?
*ESDS= en sån där slyngel
fredag 11 juni 2010
Jag väntar på taxi utanför Stockholms central. Jag ska åka till Liljeholmen. Liljeholmen är inte direkt innerstad men ändå jättecentralt. Det borde inte vara en alltför svår nöt att knäcka för en yrkeschaufför. Jag tar det säkra före det osäkra och väljer det största taxibolaget som står för ”tillgänglighet, kvalitet och service”. Jag väntar tålmodigt på rätt bil. Under tiden försöker fyra, av varandra oberoende, taxichaufförer värva en ny kund med olika argument:
ESDT1*: -Jag står faktiskt först i kön!
ESDT2:- Min bil står där borta.
ESDT3:-Jag kan ta din väska.
Jag: -DET VAR DÅ ETT JÄVLA TJAT!
Sen kom då undret av säkerhet, komfort, rivsel rullande. Jag steg in i, vad jag trodde, en säker och komptent transport mot målet. Det började sådär:
ESDT4: -Liiljee-chåålmen? Stavas det med två L?
Jag: -Stavas?
ESDT4: Jaaa, till GPS:en…
Jag: -Menar du att du inte vet var Liljeholmen ligger?
ESDT4: Det är lika bra….
Jag: -Jag ska till Liljeholmsstranden
ESDT4: Stranjden? Liiiljee-chålm-stranjden?
Jag: -ja, med två s i mitten
ESDT4: -Ligger det vid vattnet?
Jag:- Gissa!
ESDT4: -Jag char chittat Liiljee-chåålmen på GPS
Jag: -wow…
Efter en stund kunde jag peka ut det stora vita huset, då hittade han! Allt detta till det facila priset av 243kr.
När i helvete blev man tvungen att veta hur det STAVAS när man åker taxi!
*En Så Där Taxichaufför
ESDT1*: -Jag står faktiskt först i kön!
ESDT2:- Min bil står där borta.
ESDT3:-Jag kan ta din väska.
Jag: -DET VAR DÅ ETT JÄVLA TJAT!
Sen kom då undret av säkerhet, komfort, rivsel rullande. Jag steg in i, vad jag trodde, en säker och komptent transport mot målet. Det började sådär:
ESDT4: -Liiljee-chåålmen? Stavas det med två L?
Jag: -Stavas?
ESDT4: Jaaa, till GPS:en…
Jag: -Menar du att du inte vet var Liljeholmen ligger?
ESDT4: Det är lika bra….
Jag: -Jag ska till Liljeholmsstranden
ESDT4: Stranjden? Liiiljee-chålm-stranjden?
Jag: -ja, med två s i mitten
ESDT4: -Ligger det vid vattnet?
Jag:- Gissa!
ESDT4: -Jag char chittat Liiljee-chåålmen på GPS
Jag: -wow…
Efter en stund kunde jag peka ut det stora vita huset, då hittade han! Allt detta till det facila priset av 243kr.
När i helvete blev man tvungen att veta hur det STAVAS när man åker taxi!
*En Så Där Taxichaufför
Sturup äger!
Det är dags att åka lite flygplan från Ängelholm och jag ställer mig i säkerhetskontrollkön. Den är JÄTTELÅNG och det går rätt sakta. Datorer ska packas upp, läppglans ska läggas i små plastpåsar, ESDM ska fatta att han ska skiljas från sin JÄTTEVIKTIGA mobiltelefon en liten stund och lägga den på bandet, mynt i fickor ska upphittas osv osv. Det tar sin lilla tid. Det tar tid eftersom Luftvartsverkets säkerhetsmänniskor förväntar sig mirakel av oss hårt prövade passagerare.
Efter att ha stått i kö i en rejäl stund med portfölj, handväska och ytterkläder i händerna så ska ett litet undervek inträffa. På absolut ingen tid alls, omedelbart när man kommer fram till bandet på vid den där kameramanicken, då plötsligt ska alla objekt ligga i rätt låda; dator ur väska med locket uppfällt, skärp, nycklar och annat i en back, jacka och kavaj i en tredje. Tänk om platsen eller ytan för att packa upp och lasta ur alla grejjer hade varit lite större än 30x30 cm? Tänk om man hade kunnat börja redan 3 meter innan scanningen istället för att bara stå och glo och svettas?!
På Sturup har någon knäckt koden till den framgångsrika säkerhetskontrollen! Jag vet inte om det har föregåtts av projektgrupper, LEAN eller forskningsrapporter men håll i er nu; det står en väldigt lång bänk längs kön! En rejälbänk!!! Av trä! En hyllning till alla dessa mirakel som inträffar när människor tänker!
Efter att ha stått i kö i en rejäl stund med portfölj, handväska och ytterkläder i händerna så ska ett litet undervek inträffa. På absolut ingen tid alls, omedelbart när man kommer fram till bandet på vid den där kameramanicken, då plötsligt ska alla objekt ligga i rätt låda; dator ur väska med locket uppfällt, skärp, nycklar och annat i en back, jacka och kavaj i en tredje. Tänk om platsen eller ytan för att packa upp och lasta ur alla grejjer hade varit lite större än 30x30 cm? Tänk om man hade kunnat börja redan 3 meter innan scanningen istället för att bara stå och glo och svettas?!
På Sturup har någon knäckt koden till den framgångsrika säkerhetskontrollen! Jag vet inte om det har föregåtts av projektgrupper, LEAN eller forskningsrapporter men håll i er nu; det står en väldigt lång bänk längs kön! En rejälbänk!!! Av trä! En hyllning till alla dessa mirakel som inträffar när människor tänker!
Bredbandstips
Det var tydligen lite svårt att få igång bredbandet hemma hos mig. Företaget lovade att det skulle ta bara två veckor att skicka in en signal genom fibern men efter fyra veckor var det fortfarande helt tyst. Jag ringde och väntade i telefonkö, minimum 45 minuter per gång. Vid det fjärde försöket tänkte jag att jag måste vända på den här situationen, killen i i luren måste bli motiverad till att få igång mitt bredband.
Jag: -Det funkar fortfarande inte.
ESDM: -Har du gjort felsökningen som står i manuale…
Jag: -Japp, jag har gjort rubbet, det är inget fel på mina grejjer. Ni får skicka hit en tekniker som inte lämnar huset förrän det funkar.
ESDM: Njaee, vi jobbar ju inte så och enligt mina noteringar…
Jag: -Nu vill ja ha ditt fullständiga namn, din befattning och namn på din chef. Om inte jag har ett fungerande bredband imorgon kommer jag att polisanmäla er för bedrägeri.
ESDM: -Va?! Näää, det kan du inte göra, varför det?
Jag: -Därför att jag inte tror att företaget existerar, ni har inte levererat någonting, svarar knappt i telefon och försöker formodligen bara blåsa mig på pengar. Jag polisanmäler.
ESDM. –Nej men vi är ett seriöst företag, vi lurar ingen..
Jag:-Visa det då!
ESDM: Hur då menar du?
Jag: Till exempel genom att leverera ett jävla bredband!
Det tog skruv!
Jag: -Det funkar fortfarande inte.
ESDM: -Har du gjort felsökningen som står i manuale…
Jag: -Japp, jag har gjort rubbet, det är inget fel på mina grejjer. Ni får skicka hit en tekniker som inte lämnar huset förrän det funkar.
ESDM: Njaee, vi jobbar ju inte så och enligt mina noteringar…
Jag: -Nu vill ja ha ditt fullständiga namn, din befattning och namn på din chef. Om inte jag har ett fungerande bredband imorgon kommer jag att polisanmäla er för bedrägeri.
ESDM: -Va?! Näää, det kan du inte göra, varför det?
Jag: -Därför att jag inte tror att företaget existerar, ni har inte levererat någonting, svarar knappt i telefon och försöker formodligen bara blåsa mig på pengar. Jag polisanmäler.
ESDM. –Nej men vi är ett seriöst företag, vi lurar ingen..
Jag:-Visa det då!
ESDM: Hur då menar du?
Jag: Till exempel genom att leverera ett jävla bredband!
Det tog skruv!
onsdag 2 juni 2010
HANTVERKARTIPS
Enligt den gängse mediebilden håller våra duktiga, rekorderliga svenska hantverkare på att motas bort från sin försörjning av skumma, opålitliga hantverkare från öster. Hotet från öst anses vara stort och många tar chansen att baktala utländska hantverkare (när blev just den rasismen OK?) .
Jag håller just nu på att förska få ett litet trädäck byggt. Vi snackar 12 kvadratmeter trä, typ en stor platta som ska läggas på en liten grusplätt. Det låter sig knappt göras, verkar det som. Det är knappt jag vågar föreställa hur det skulle vara att stilla be om riktigt svåra stunts, typ byta ett kök eller en badrumsrenovering! Eftersom jag ändå vill tro på utveckling och framgång tänkte jag komma med några praktiska och användbara tips för hantverkare som vill behålla sin konkurrenskraft i dessa globaliseringstider.
1. Svara i telefonen
2. Om du inte vill svara telefonen är det jättebra att ha en hemsida och en mailadress.
3. Kolla mailen
4. Svara på mail
5. Bli inte arg på dem som ringer för att de stör/är dumma i huvudet som inte fattar att sommaren redan är fullbokad/ inte fattar att du inte tar såna jobb
6. Försök att begränsa tidsrymden som du "kanske har vägarna förbi och kan kolla på det" till något mindre än en vecka. Kanske snäva av det till onsdag förmiddag och för de flesta slutar förmiddag vid tolvsnåret,
defintivt före kl. 16.
7. Dyk upp samma dag som du har lovat.
8. Börja gärna jobba samma dag, att bara slänga ut lite verktyg, skräpa ner och knacka hål i en vägg räknas inte.
9. Försök att minimera uppenbara skador. Är det nödvändigt att spränga väggen i hallen för att komma fram? Måste den tas ner överhuvudtaget? Viktiga frågor att ställa sig innan sprängämnen appliceras och "-Tänt var det här!".
10. Enkel tumregel: Om skadorna kostar kunden mer än hela jobbet bör man nog helt avstå från projektet!
11. Överfakturera inte, i alla fall inte mer än 10%. Så lite vågar ingen bråka om huset står kvar.
12. El-ochvattenledningar finns ofta på ritningar, AV EN ANLEDNING! Spika, såga, borra inte i dem!
13. Alla kan göra misstag och många kunder har säkert stor förståelse för det. Den här förståelsen minskar dock om kunden samtidigt blir mordhotad, kallad könsord, får vassa verktyg riktade mot känsliga kroppsdelar och upplever en känsla av skräck och vanmakt.
LYCKA TILL MED RENOVERINGSSÄSONGEN, ALLIHOP!
Jag håller just nu på att förska få ett litet trädäck byggt. Vi snackar 12 kvadratmeter trä, typ en stor platta som ska läggas på en liten grusplätt. Det låter sig knappt göras, verkar det som. Det är knappt jag vågar föreställa hur det skulle vara att stilla be om riktigt svåra stunts, typ byta ett kök eller en badrumsrenovering! Eftersom jag ändå vill tro på utveckling och framgång tänkte jag komma med några praktiska och användbara tips för hantverkare som vill behålla sin konkurrenskraft i dessa globaliseringstider.
1. Svara i telefonen
2. Om du inte vill svara telefonen är det jättebra att ha en hemsida och en mailadress.
3. Kolla mailen
4. Svara på mail
5. Bli inte arg på dem som ringer för att de stör/är dumma i huvudet som inte fattar att sommaren redan är fullbokad/ inte fattar att du inte tar såna jobb
6. Försök att begränsa tidsrymden som du "kanske har vägarna förbi och kan kolla på det" till något mindre än en vecka. Kanske snäva av det till onsdag förmiddag och för de flesta slutar förmiddag vid tolvsnåret,
defintivt före kl. 16.
7. Dyk upp samma dag som du har lovat.
8. Börja gärna jobba samma dag, att bara slänga ut lite verktyg, skräpa ner och knacka hål i en vägg räknas inte.
9. Försök att minimera uppenbara skador. Är det nödvändigt att spränga väggen i hallen för att komma fram? Måste den tas ner överhuvudtaget? Viktiga frågor att ställa sig innan sprängämnen appliceras och "-Tänt var det här!".
10. Enkel tumregel: Om skadorna kostar kunden mer än hela jobbet bör man nog helt avstå från projektet!
11. Överfakturera inte, i alla fall inte mer än 10%. Så lite vågar ingen bråka om huset står kvar.
12. El-ochvattenledningar finns ofta på ritningar, AV EN ANLEDNING! Spika, såga, borra inte i dem!
13. Alla kan göra misstag och många kunder har säkert stor förståelse för det. Den här förståelsen minskar dock om kunden samtidigt blir mordhotad, kallad könsord, får vassa verktyg riktade mot känsliga kroppsdelar och upplever en känsla av skräck och vanmakt.
LYCKA TILL MED RENOVERINGSSÄSONGEN, ALLIHOP!
fredag 28 maj 2010
Befriande brist på politisk handling
För ett par dagar talade Fredrik Reinfeldt på Moderaternas Framtidskonvent om bland annat jämställdhet och föräldraledighet. Han var tydlig med att det är kvinnornas större ansvar för barnen, även ganska högt upp i åldrarna som gör att kvinnor jobbar mer deltid och kommer efter i karriär och löneutveckling. Han hojtade INTE om politiska styrmedel. Han krävde INTE lagstiftning, han sa INTE att alla är offer under något system eller sånt. Han sa gjorde bara klart att fler män borde ta mer ansvar. Och jag tycker det är helt underbart!
Det är så befriande att slippa krav på politisk handling, slippa naiva förhoppningar om att allt ont går att lagstifta bort. Han sa helt enkelt att "Det här duger inte". Ansvaret för detta hamnar där det hör hemma; hos de föräldrar som inte är beredda att göra det som krävs. Kom igen, hugg i , sätt igång! Det är jämställdhet i praktiken!
Det är så befriande att slippa krav på politisk handling, slippa naiva förhoppningar om att allt ont går att lagstifta bort. Han sa helt enkelt att "Det här duger inte". Ansvaret för detta hamnar där det hör hemma; hos de föräldrar som inte är beredda att göra det som krävs. Kom igen, hugg i , sätt igång! Det är jämställdhet i praktiken!
tisdag 25 maj 2010
EN RIKTIGT GOD NYHET-PÅ RIKTIGT
Idag läser jag att barnadödligheten i världen sjunker. Fler barn får uppleva sin femårsdag än för 15 år sedan. Det är länder som utvecklas ekonomiskt och där man bygger ut hälso-och sjukvården för barn och mammor som drar upp statistiken. Jag blir glad på riktigt när jag läser det. Glad för alla familjer som får uppleva livet tillsammans. Glad för att den här planeten faktiskt blir en bättre plats att vara på. Man skulle faktiskt kunna stanna här och bara vara glad för det en liten stund.
konstpaus
Men jag kommer att tänka på alla dessa sabla tillväxtfientliga fattigdomsromantiker som finns överallt. Som gärna blandar ihop äpplen och päron och vill få oss att tro att vi ska avstå, vi ska tacka nej, vi ska försaka och känna lite dåligt samvete, för det skulle på något sätt hjälpa fler fattiga människor. Flummare längtar till det "ursprungliga" och inte har den minsta ödmjukhet inför att liv, hälsa och säkerhet inte kan tas för givet.
Då är jag hellre bara väldigt tacksam för att få leva i den bästa av världar som någonsin funnits. Glad över att allt fler får uppleva det. Jag skänker bort en del av det jag har för att göra nytta nån annanstans. Den som föraktar välstånd och romantiserar det enkla, fattiga livet och dess vedermödor kanske borde prova att föda barn i Kongo?
konstpaus
Men jag kommer att tänka på alla dessa sabla tillväxtfientliga fattigdomsromantiker som finns överallt. Som gärna blandar ihop äpplen och päron och vill få oss att tro att vi ska avstå, vi ska tacka nej, vi ska försaka och känna lite dåligt samvete, för det skulle på något sätt hjälpa fler fattiga människor. Flummare längtar till det "ursprungliga" och inte har den minsta ödmjukhet inför att liv, hälsa och säkerhet inte kan tas för givet.
Då är jag hellre bara väldigt tacksam för att få leva i den bästa av världar som någonsin funnits. Glad över att allt fler får uppleva det. Jag skänker bort en del av det jag har för att göra nytta nån annanstans. Den som föraktar välstånd och romantiserar det enkla, fattiga livet och dess vedermödor kanske borde prova att föda barn i Kongo?
måndag 24 maj 2010
Nästa gång skriker jag
Nu orkar jag inte mer. Jag orkar inte höra mer om hur någon inte orkar mer. Hänger det inte riktigt ihop? Så här var det:
Jag står i kassan på Coop (det kan vara vilken kassa som helst, det händer överallt) och så sätter det igång bakom mig:
-...jaaa, man måste ju försöka nu inför sommaren men det är ju så mycket man ska hinna och man känner ju sån press (försök tänka detta på lite seg skånska, det är mer effektfullt).
-Jaaa, men tre kilo...jag tränar tre gånger i veckan nu och det är mycket på jobbet och Håkan säger bara att vi ska låta det vara ostädat hemma och sommarstugan hinner vi ju knappt vara i och det kommer att ta knäcken på mig och du skulle bara veta hur sur Håkans mamma blir om inte vi kommer i helgen och man måste ju...(här tappade jag koncentrationen eftersom människan pratade så sabla fort).
OK, vi talar om att "man måste", "man borde" och "man ska". Vem fan är man, undrar jag till att börja med?! Om alla som säger "man" sa "jag" istället tror jag att mycket skulle vara vunnet. Då skulle det kanske bli lite tydligare vem som ställer dom där kraven. Och hallå; jag skulle gärna träna tre gånger i veckan, eller varför inte fyra, det vore jätteskönt! En sommarstuga? Ja, tack! Gärna ett hus i Åre också! Och gärna ett välstädat hem, rena barn, platt mage och kanske till och med fina fotoalbum. Jag tar alltihop om det inte vore för den lilla detaljen ATT DET INTE GÅR! Skulle "man" kunna ta och fatta det?! Det här är livet, inte nån popularitetstävling och jag börjar bli rejält trött på pretto-gnället. Vem gjorde att "man" började tro att allt detta är möjligt, samtidigt? Är det Ernst? Marinera honom i sin egen senap i så fall!
Jag står i kassan på Coop (det kan vara vilken kassa som helst, det händer överallt) och så sätter det igång bakom mig:
-...jaaa, man måste ju försöka nu inför sommaren men det är ju så mycket man ska hinna och man känner ju sån press (försök tänka detta på lite seg skånska, det är mer effektfullt).
-Jaaa, men tre kilo...jag tränar tre gånger i veckan nu och det är mycket på jobbet och Håkan säger bara att vi ska låta det vara ostädat hemma och sommarstugan hinner vi ju knappt vara i och det kommer att ta knäcken på mig och du skulle bara veta hur sur Håkans mamma blir om inte vi kommer i helgen och man måste ju...(här tappade jag koncentrationen eftersom människan pratade så sabla fort).
OK, vi talar om att "man måste", "man borde" och "man ska". Vem fan är man, undrar jag till att börja med?! Om alla som säger "man" sa "jag" istället tror jag att mycket skulle vara vunnet. Då skulle det kanske bli lite tydligare vem som ställer dom där kraven. Och hallå; jag skulle gärna träna tre gånger i veckan, eller varför inte fyra, det vore jätteskönt! En sommarstuga? Ja, tack! Gärna ett hus i Åre också! Och gärna ett välstädat hem, rena barn, platt mage och kanske till och med fina fotoalbum. Jag tar alltihop om det inte vore för den lilla detaljen ATT DET INTE GÅR! Skulle "man" kunna ta och fatta det?! Det här är livet, inte nån popularitetstävling och jag börjar bli rejält trött på pretto-gnället. Vem gjorde att "man" började tro att allt detta är möjligt, samtidigt? Är det Ernst? Marinera honom i sin egen senap i så fall!
Robinson vaknar
I ett nummer av Amelia nyligen så valde ESDM (En Sån Där Man) att ge sin egen högst personliga skildring av föräldraskap. Vi talar om Martin Melin (Robinson-Martin mm) som gav röst åt åt det misslyckade faderskapet genom att berätta, ganska utlämnande och personligt om sin risiga prestation. Efter en skilsmässa och en tid av ensamstående föräldraskap fick Martin en insikt: min dotter vill inte vara hos mig om jag inte engarerar mig! Martin bestämde sig då för att bli världens bästa pappa och -hör och häpna- börjar gå på föräldramöten, tömma diskmaskinen, delta i aktiviteter och laga nyttig mat. Det finns två bottnar i den här artikeln. Den ena är givetvis varför i all världen en uppryckning från superlooser till anständighetsnivå ska förtjäna flera sidor i Sveriges ledande magasin för kvinnor? Det är ju jättebra att Martin Melin har gjort en resa som förälder och hans familj är säkert jätteglada för det. Men hela artikeln saknar ju en utvecklad tanke om varför detta ska förmedlas. Hur kan en ledande tidning som berömmer sig av att ha själ och engagemang publicera det? Jag läser Amelia för att det är duktiga, roliga och kunniga människor som i sitt skrivande förmedlar ett leende, lite inspiration och avkoppling. När Robinson-Martin får skriva tre sidor om sig själv, av sig själv utan någon uppenbar anledning (vi talar faktiskt om att tömma diskmaskin, inte ett hjärtbyte) så undrar jag om nån på redaktionen tror att läsarna är dumma i huvudet?!
söndag 23 maj 2010
SINGEL PÅ FEST
Det var på ett bröllop som det blev så väldigt tydligt. Att jag var singel. På en fest. Själv. Jätte-själv. Det fanns inga andra singlar i lokalen. Eller ens i sinnevärlden hos några av de andra gästerna. Först kändes det lite exotiskt och kul. Sen blev lite allvarligt. I toakön började några av de andra kvinnorna i min ålder ställa ingående frågor om skilsmässa, med lite sänkt röst och allvarligt tonfall.
-Hur tog barnen skilsmässan? undrade flera. Hur gör man? Funkar det nu?
Jag började känna mig som en skilsmässomanual och undrade om jag hade råkat krascha några knaggliga äktenskap med mina svar. "På a. svarar vi OK, på b. svarar vi vet inte riktigt och c. jo, då".
Sen blev det livat, plötsligt! Grabbarna hängde vid groggbordet och blev listiga och starka och sen började det.
-Är du singel, hörde jag?
-Eeh, ja...
-Ska vi dansa?
Snygga, gifta killar som inte har fått den där uppraggningsbekräftelsen de senaste 5 åren blir både självsäkra och rubbade.
-Det enda som hindrar mig från att är hångla upp dig bakom garaget är att min fru är här (sant!).
Ja eller så är det mitt goda omdöme eller en rejäl pungspark som hindrar dig, tänkte jag.
-Hur tog barnen skilsmässan? undrade flera. Hur gör man? Funkar det nu?
Jag började känna mig som en skilsmässomanual och undrade om jag hade råkat krascha några knaggliga äktenskap med mina svar. "På a. svarar vi OK, på b. svarar vi vet inte riktigt och c. jo, då".
Sen blev det livat, plötsligt! Grabbarna hängde vid groggbordet och blev listiga och starka och sen började det.
-Är du singel, hörde jag?
-Eeh, ja...
-Ska vi dansa?
Snygga, gifta killar som inte har fått den där uppraggningsbekräftelsen de senaste 5 åren blir både självsäkra och rubbade.
-Det enda som hindrar mig från att är hångla upp dig bakom garaget är att min fru är här (sant!).
Ja eller så är det mitt goda omdöme eller en rejäl pungspark som hindrar dig, tänkte jag.
fredag 21 maj 2010
Allkrydda i öronen
Det är en underbar dag i underbart sällskap, maten är jättegod, vinet kallt och torrt och krispigt, det är romantiskt och fisken vi äter är till och med nyttig. Då händer det. In i lokalen vrålar Iprenmannen om "Laila, Leif och Frans" och allt vad fan de heter i den senaste reklamen, och därefter stånkar hela personalstyrkan från ICA Maxi igång sin kampsång följd av "dårarnas julafton på Biltema".
-Vad var det?! undrar jag.
Sen kommer jingeln och allt faller på plats. Mix Megapol.
En känd fiskrestaurang i Helsingborg väljer på fullt allvar att kräma ut reklamradio över gästerna!
-Till piggvaren serverar vi Manboy och för er som ännu inte fått nog av Melodifestivalen följer vi även upp med Darin och Pernilla Wahlgren. Till efterrätt kommer Ipren och Hedbergs bil.
Det är oförlåtligt, klantigt och fel! Stäng av, ta bort, kasta ut! Det är som att komma in med en hink Piffi Allkrydda och strössla över en varsamt tillagad marulk.
Ja, jag kan berätta vilken restaurang det är, om du frågar.
Några tips till näringsidkare: tystnad funkar, Spotify är praktiskt, man kan till och med gå till affären och köpa 2 st CD-skivor och variera mellan (old school, men det funkar).
ALLA BETALAR FÖR SEX
ESDM (En Sån Där Man) berättade för mig, med självklarhet, att "alla" män anser att de betalar för sex. I någon form i alla fall. Och jag ville givetvis veta mer,vad är det jag har missat?
-Ja,om man liksom inte inte har klippt gräset som man lovat så blir det ju inget sex. Eller man jobbar över för mycket eller ska ut på golfbanan...
Jag fattade fortfarande ingenting. Eller litegrann, det kan ju inte bli så hemskt mycket åka av om den ena är på golfbanan men det är knappast en transaktion. Han pratade på:
-Ja men om man har städat hela huset eller överraskar med nånting, då ligger man ju bra till.
Fortfarande lite förvånad undrade jag:
-Ligger bra till, hurdå?
-För att få sex, alltså.
Hmm, intressant! Visst kan man bli ganska upprymd av ett nystädat hem.Men om man nu inte har städat sådet blir ju knappast en roligare plats att vara på för att man inte ska ha sex heller. Snacka om att betala dubbelt; ofräscht kök och inget sexliv!
Men nu ser jag nya möjligheter. Nästa gång tar jag chansen:
-OK, hjärtanet, du har inte klippt gräset...Det blir två timmars straffkommendering, jag bestämmer, ropa när du är naken!
Jag skulle kanske ha varnat känsliga läsare ;)
-Ja,om man liksom inte inte har klippt gräset som man lovat så blir det ju inget sex. Eller man jobbar över för mycket eller ska ut på golfbanan...
Jag fattade fortfarande ingenting. Eller litegrann, det kan ju inte bli så hemskt mycket åka av om den ena är på golfbanan men det är knappast en transaktion. Han pratade på:
-Ja men om man har städat hela huset eller överraskar med nånting, då ligger man ju bra till.
Fortfarande lite förvånad undrade jag:
-Ligger bra till, hurdå?
-För att få sex, alltså.
Hmm, intressant! Visst kan man bli ganska upprymd av ett nystädat hem.Men om man nu inte har städat sådet blir ju knappast en roligare plats att vara på för att man inte ska ha sex heller. Snacka om att betala dubbelt; ofräscht kök och inget sexliv!
Men nu ser jag nya möjligheter. Nästa gång tar jag chansen:
-OK, hjärtanet, du har inte klippt gräset...Det blir två timmars straffkommendering, jag bestämmer, ropa när du är naken!
Jag skulle kanske ha varnat känsliga läsare ;)
torsdag 20 maj 2010
HISTORIEFÖRVANSKNING
Jag har upptäckt en väldigt avancerad form av historieförvanskning. Ett sätt att framställa historien som något annat än den verkligen är. Att dölja, revidera historien med alla medel för att skapa en ny , bättre historia som passar bättre in i den värld man lever i just. Eller vill leva. Vi talar om SCRAP BOOKING!
En familj på sisådär fyra personer, varav ett pra är drygt metern långa, åker till exempel till London för att ha det sådär HÄRLIGT! Man åker dubbeldäckare, käkar fish n´chips, Madame Tussaud´d, Big Ben…ja, alltihop. Mellan alla high lights så ska det brytas samman, barn ska gråta, det ska suras över utebliven shopping/öl/långpromenad, det ska spillas läsk på fin tröja och nån blir kissnödig precis när man ska till bussen. En helt vanlig familjeresa, alltså.
Väl hemma måste måste historien snyggas till litegrann. Dags för scrap booking ! Den numera helt utmattade mamman (det är mest kvinnor i den här businessen) lämnar man och barn hemma, hon är ju skittrött på dom efter London, det måste man förstå, och träffar tjejjerna en kväll, dricker vin och sätter samman ett jättefint album med underbaaaara bilder från hääärliga semestern! Hon sorterar,
beskär (-Varför skulle han ha den fula, jävla tröjan på sig!?) och sätter in fina applikationer så att resan faktiskt , till slut, i albumet lever upp till alla förväntningar!
En familj på sisådär fyra personer, varav ett pra är drygt metern långa, åker till exempel till London för att ha det sådär HÄRLIGT! Man åker dubbeldäckare, käkar fish n´chips, Madame Tussaud´d, Big Ben…ja, alltihop. Mellan alla high lights så ska det brytas samman, barn ska gråta, det ska suras över utebliven shopping/öl/långpromenad, det ska spillas läsk på fin tröja och nån blir kissnödig precis när man ska till bussen. En helt vanlig familjeresa, alltså.
Väl hemma måste måste historien snyggas till litegrann. Dags för scrap booking ! Den numera helt utmattade mamman (det är mest kvinnor i den här businessen) lämnar man och barn hemma, hon är ju skittrött på dom efter London, det måste man förstå, och träffar tjejjerna en kväll, dricker vin och sätter samman ett jättefint album med underbaaaara bilder från hääärliga semestern! Hon sorterar,
beskär (-Varför skulle han ha den fula, jävla tröjan på sig!?) och sätter in fina applikationer så att resan faktiskt , till slut, i albumet lever upp till alla förväntningar!
onsdag 19 maj 2010
Mona Sahlin
Jag läste en intervju i Metro idag med Mona Sahlin. Det var en sån där käck, avspänd intervju som man kan tro saknar politiska aspekter och bara är sådär myyysig. Det är aldrig mysigt med Mona Sahlin, tycker jag. Jätteläskigt, snarare. Hon vill på allvar bli statsminister. Höja skatter, höja bidrag, mer regler, mer stat och mindre frihet att vara människa. Nåväl, Mona grillade lamm och svarade på de snälla frågorna med knivskarp precision, hon är ju grymt medietränad.
Naiv reporter:
-Är du en tant nu, Mona?
Mona:
-Visst, det är toppen, jag står ju för regeringserfarenheten och den politiska rutinen bland de röd-gröna.
OK; nu betänker vi att det alltså detta som är den stora politiska tyngden i det alternativet! Riktigt, riktigt läskigt känns det nu!
Naiv reporter:
-Är du en tant nu, Mona?
Mona:
-Visst, det är toppen, jag står ju för regeringserfarenheten och den politiska rutinen bland de röd-gröna.
OK; nu betänker vi att det alltså detta som är den stora politiska tyngden i det alternativet! Riktigt, riktigt läskigt känns det nu!
ESDM
Jag skulle ha tjejmiddag och drämmer lite snabbt iväg ett sms till Charlotte för att kolla att hon har fått rätt tid. Det går fort och fel och inom 5 minuter ringer en hurtig man och berättar på bred norrländska att han inte vet om att han ska på fest:
-Hej, Kenneth från Hoting här, ska du ha fest, trevligt, ha,ha!
Jag:
-Hoppsan, det kom nog fel, jättehyggligt att du ringde! Fint, toppen, tack.
Här borde allt ha slutat. Borde, alltså.
Fredag kväll, tre veckor senare, jag softar i soffan. Jag anar inget, inga minnen från för gör sig påminda, inget känns konstigt förrän:
-Hej, det är Kenneth, du vet han felringningen!
Sen skaffade jag nummerpresentatör.
-Hej, Kenneth från Hoting här, ska du ha fest, trevligt, ha,ha!
Jag:
-Hoppsan, det kom nog fel, jättehyggligt att du ringde! Fint, toppen, tack.
Här borde allt ha slutat. Borde, alltså.
Fredag kväll, tre veckor senare, jag softar i soffan. Jag anar inget, inga minnen från för gör sig påminda, inget känns konstigt förrän:
-Hej, det är Kenneth, du vet han felringningen!
Sen skaffade jag nummerpresentatör.
ESDM
En Sån Där Man
Ja, ni vet, de finns överallt , ofta rätt långa, lite håriga, vissa luktar gott. Hur som helst En Sån Där Man ser mig släpandes på en JÄTTESTOR väska på Cityterminalen. Riktigt stor väska. ESDM tittar upp lite fånigt, står liksom i vägen vid snurrdörren:
-Hö, hö, stor väska, ser tungt ut.
Jag:
-Ja, och det verkar ju inte som att du tänker hjälpa mig heller.
ESDM:
-Nä, det ska ju vara så jämställt och sånt nuförtiden...
Uppsynen blir ännu fånigare och riktigt osympatisk, tänk Ove i Solsidan, typ.
Jag:
-Vilken jävla sten har du legat under?
Budskapet har väldigt oklar innebörd men känns starkt på något vis, rent kommunikativt.
ESDM:
-Det blir fel vad man än gör...
ESDM lommar iväg.
Slut
Sensmoral: det finns ingen
Ja, ni vet, de finns överallt , ofta rätt långa, lite håriga, vissa luktar gott. Hur som helst En Sån Där Man ser mig släpandes på en JÄTTESTOR väska på Cityterminalen. Riktigt stor väska. ESDM tittar upp lite fånigt, står liksom i vägen vid snurrdörren:
-Hö, hö, stor väska, ser tungt ut.
Jag:
-Ja, och det verkar ju inte som att du tänker hjälpa mig heller.
ESDM:
-Nä, det ska ju vara så jämställt och sånt nuförtiden...
Uppsynen blir ännu fånigare och riktigt osympatisk, tänk Ove i Solsidan, typ.
Jag:
-Vilken jävla sten har du legat under?
Budskapet har väldigt oklar innebörd men känns starkt på något vis, rent kommunikativt.
ESDM:
-Det blir fel vad man än gör...
ESDM lommar iväg.
Slut
Sensmoral: det finns ingen
måndag 10 maj 2010
TAXI
Jag åker taxi ganska ofta. Det blir allt mindre taxiåkande. Jag klarar inte den usla servicen. När GPS blev vanligt i bilarna slutade alla hitta, de kör bara på GPS. Jag kunde leva med det, även om jag var sur. Gränsen nåddes när jag själv fick försöka stansa in det jättesvåra gatunamnet Seminariegatan eftersom taxichauffören inte kunde uppfatta bokstaven "s".
INSAMLING
-Hej, vi går i 9B och ska på skolresa till Chamonix och undrar om du vill köpa ljus! Eller sportstrumpor?
Så låter det en helt vanlig kväll utanför min dörr.
För det första; på min tid åkte vi till Gotland. Chamonix funkar liksom inte för att väcka sympati eller enggemang, kan man väl säga.
För det andra; alla blir blåsta här. Doftljus av risig kvalitet ska inte kosta 79:-, kanske 12:-. Undrar hur mycket 9B:s klasskassa som går till doftljusmånglaren?
Så låter det en helt vanlig kväll utanför min dörr.
För det första; på min tid åkte vi till Gotland. Chamonix funkar liksom inte för att väcka sympati eller enggemang, kan man väl säga.
För det andra; alla blir blåsta här. Doftljus av risig kvalitet ska inte kosta 79:-, kanske 12:-. Undrar hur mycket 9B:s klasskassa som går till doftljusmånglaren?
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
