Jag väntar på taxi utanför Stockholms central. Jag ska åka till Liljeholmen. Liljeholmen är inte direkt innerstad men ändå jättecentralt. Det borde inte vara en alltför svår nöt att knäcka för en yrkeschaufför. Jag tar det säkra före det osäkra och väljer det största taxibolaget som står för ”tillgänglighet, kvalitet och service”. Jag väntar tålmodigt på rätt bil. Under tiden försöker fyra, av varandra oberoende, taxichaufförer värva en ny kund med olika argument:
ESDT1*: -Jag står faktiskt först i kön!
ESDT2:- Min bil står där borta.
ESDT3:-Jag kan ta din väska.
Jag: -DET VAR DÅ ETT JÄVLA TJAT!
Sen kom då undret av säkerhet, komfort, rivsel rullande. Jag steg in i, vad jag trodde, en säker och komptent transport mot målet. Det började sådär:
ESDT4: -Liiljee-chåålmen? Stavas det med två L?
Jag: -Stavas?
ESDT4: Jaaa, till GPS:en…
Jag: -Menar du att du inte vet var Liljeholmen ligger?
ESDT4: Det är lika bra….
Jag: -Jag ska till Liljeholmsstranden
ESDT4: Stranjden? Liiiljee-chålm-stranjden?
Jag: -ja, med två s i mitten
ESDT4: -Ligger det vid vattnet?
Jag:- Gissa!
ESDT4: -Jag char chittat Liiljee-chåålmen på GPS
Jag: -wow…
Efter en stund kunde jag peka ut det stora vita huset, då hittade han! Allt detta till det facila priset av 243kr.

När i helvete blev man tvungen att veta hur det STAVAS när man åker taxi!



*En Så Där Taxichaufför