Dags att välja, Bodström!

Thomas Bodström fick inte ta ledigt från Riksdagen för att tillbringa ett år i USA med sin familj. Det beslutade Riksdagen igår. Han måste säga upp Riksdagsplatsen eller infinna sig.

Det finns mycket i Bodströms attityd och reaktion på beslutet som skaver ordentligt, tycker jag. Han säger sig stå inför ett svårt beslut; lämna familjen i USA eller ”svika väljarna” som har röstat på honom. Hur känner han då inför att vara ledig och faktiskt inte vara på plast och företräda dessa väljare? Eller ska han göra det när han känner för det/ får tid?

Bodström väljer också att brösta upp sig och göra sig lite duktig över att han tänker ta en paus i karriären och vara med familjen. Nästan en martyr som går ut i strid för att andra yngre politiker med familjeliv ska kunna få samma möjlighet. Jag är inte imponerad!

Det innebär en risk att ta en paus från karriären. Man kan bli bortglömd, förbisprungen, tappa positioner och uppdrag. Men Bodström vill ha allt. Både tid med familjen, rikets finaste förtroendeuppdrag och dessutom ska vi tycka att han är en hjälte under tiden. Det går inte ihop. Att välja är att välja bort, det krävs mod för att vara modig.