Nu orkar jag inte mer. Jag orkar inte höra mer om hur någon inte orkar mer. Hänger det inte riktigt ihop? Så här var det:
Jag står i kassan på Coop (det kan vara vilken kassa som helst, det händer överallt) och så sätter det igång bakom mig:
-...jaaa, man måste ju försöka nu inför sommaren men det är ju så mycket man ska hinna och man känner ju sån press (försök tänka detta på lite seg skånska, det är mer effektfullt).
-Jaaa, men tre kilo...jag tränar tre gånger i veckan nu och det är mycket på jobbet och Håkan säger bara att vi ska låta det vara ostädat hemma och sommarstugan hinner vi ju knappt vara i och det kommer att ta knäcken på mig och du skulle bara veta hur sur Håkans mamma blir om inte vi kommer i helgen och man måste ju...(här tappade jag koncentrationen eftersom människan pratade så sabla fort).
OK, vi talar om att "man måste", "man borde" och "man ska". Vem fan är man, undrar jag till att börja med?! Om alla som säger "man" sa "jag" istället tror jag att mycket skulle vara vunnet. Då skulle det kanske bli lite tydligare vem som ställer dom där kraven. Och hallå; jag skulle gärna träna tre gånger i veckan, eller varför inte fyra, det vore jätteskönt! En sommarstuga? Ja, tack! Gärna ett hus i Åre också! Och gärna ett välstädat hem, rena barn, platt mage och kanske till och med fina fotoalbum. Jag tar alltihop om det inte vore för den lilla detaljen ATT DET INTE GÅR! Skulle "man" kunna ta och fatta det?! Det här är livet, inte nån popularitetstävling och jag börjar bli rejält trött på pretto-gnället. Vem gjorde att "man" började tro att allt detta är möjligt, samtidigt? Är det Ernst? Marinera honom i sin egen senap i så fall!
Jag står i kassan på Coop (det kan vara vilken kassa som helst, det händer överallt) och så sätter det igång bakom mig:
-...jaaa, man måste ju försöka nu inför sommaren men det är ju så mycket man ska hinna och man känner ju sån press (försök tänka detta på lite seg skånska, det är mer effektfullt).
-Jaaa, men tre kilo...jag tränar tre gånger i veckan nu och det är mycket på jobbet och Håkan säger bara att vi ska låta det vara ostädat hemma och sommarstugan hinner vi ju knappt vara i och det kommer att ta knäcken på mig och du skulle bara veta hur sur Håkans mamma blir om inte vi kommer i helgen och man måste ju...(här tappade jag koncentrationen eftersom människan pratade så sabla fort).
OK, vi talar om att "man måste", "man borde" och "man ska". Vem fan är man, undrar jag till att börja med?! Om alla som säger "man" sa "jag" istället tror jag att mycket skulle vara vunnet. Då skulle det kanske bli lite tydligare vem som ställer dom där kraven. Och hallå; jag skulle gärna träna tre gånger i veckan, eller varför inte fyra, det vore jätteskönt! En sommarstuga? Ja, tack! Gärna ett hus i Åre också! Och gärna ett välstädat hem, rena barn, platt mage och kanske till och med fina fotoalbum. Jag tar alltihop om det inte vore för den lilla detaljen ATT DET INTE GÅR! Skulle "man" kunna ta och fatta det?! Det här är livet, inte nån popularitetstävling och jag börjar bli rejält trött på pretto-gnället. Vem gjorde att "man" började tro att allt detta är möjligt, samtidigt? Är det Ernst? Marinera honom i sin egen senap i så fall!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar