Ett av barnen: -Mamma, vad händer om det börjar brinna hemma?
Jag: -Då tjuter brandvarnarna jättehögt så att vi vaknar och kan springa ut!
(Tänker: -fan, fan, jag måste köpa brandvarnare, herregud det har jag ju glömt, måste fixa idag på lunchen, shit , jag är helt ansvarslös, fan vet hur gamla dom här brandvarnarna är ?!)
Ett av barnen: - Vi har väl jättebra brandvarnare?
Jag: -Visst, jättebra!
Ett av barnen: -Finns det dom som inte har brandvarnare?
Jag: -Ja, kanske men det är nog väldigt ovanligt.
Senare samma dag:
Ett av barnen: -Mamma, vad är det där?
Jag (lite frånvarande): -Brandvarnare.... Hurså?
Ett av barnen: -Men du sa ju att vi hade det, jättebra brandvarnare.
Jag tänker fan, fan, fan hur kunde jag ställe kassen från MAXI där, hur trovärdig är jag egentligen, nu kommer de aldrig lita på mig igen, shit, brandsäkerhet kan väl ändå räknas som ganska grundläggande trygghet i ett hem som nån vuxen typ jag borde ta ansvar för på ett seriöst sätt...
Jag: -Det är ännu bättre brandvarnare, större, bättre, snyggare! Hittade dom på lunchen!
Jag brukar hota barnen med att man får hårig tunga när man ljuger...
tisdag 14 december 2010
lördag 4 december 2010
SOSSARNAS VALANALYS
Under de senaste dagarna har jag hört sossen Morgan Johansson analysera valresultatet. Jag hör "taktiska misstag", "vi hade ledningen" och "vi tappade på slutet". Det låter som en hockeymatch.
Det skär i mitt politik-hjärta.
Kalla mig naiv men jag vill tro att ett parti eller en allians väljer att föra fram de frågor som man faktiskt tror på. Jag vill tro att sossarna driver en politik som de genuint tror är bra. Jag trodde att det handlade om värderingar. Jag trodde att fastighetsskatten, förmögenhetsskatten och pensionerna handlade om att s tycker att det är an bra och vettig politik.
Nu när Morgan Johansson leker strateg och lånar vokabulär från PR och marknadsföring så låter det politiska arbetet lika kvalificerat som TV-shop eller lika värderingsstyrt som Lidl.
Jag fattar ju också att partikanslierna är lika proppfulla med markandsanalyser, PR-strateger och reklamkillar som vilken marknadsavdelning som helst. Skillnaden är att Lidl, Elgiganten och andra företag har vett inte driva marknadsanalysen i medierna.
Morgan, är nästa steg at vi ska säga att "Vi hejar på sossarna" också? Eller finns det några kärnväljare kvar?
Eva
moderat för att jag gillar frihet
Det skär i mitt politik-hjärta.
Kalla mig naiv men jag vill tro att ett parti eller en allians väljer att föra fram de frågor som man faktiskt tror på. Jag vill tro att sossarna driver en politik som de genuint tror är bra. Jag trodde att det handlade om värderingar. Jag trodde att fastighetsskatten, förmögenhetsskatten och pensionerna handlade om att s tycker att det är an bra och vettig politik.
Nu när Morgan Johansson leker strateg och lånar vokabulär från PR och marknadsföring så låter det politiska arbetet lika kvalificerat som TV-shop eller lika värderingsstyrt som Lidl.
Jag fattar ju också att partikanslierna är lika proppfulla med markandsanalyser, PR-strateger och reklamkillar som vilken marknadsavdelning som helst. Skillnaden är att Lidl, Elgiganten och andra företag har vett inte driva marknadsanalysen i medierna.
Morgan, är nästa steg at vi ska säga att "Vi hejar på sossarna" också? Eller finns det några kärnväljare kvar?
Eva
moderat för att jag gillar frihet
fredag 29 oktober 2010
Representativ demokarti!
Jag tittade lite på Debattt i veckan och följde en diskussion om politikerna kulturvanor och bildning. Nån tyckte att politiker ska vara som svenskarna i genomsnitt, vara representativa genom att vara som befolkningen i oliksa avseenden. Det är intressant tanke, att låta statistiska centralbyrån helt enkelt räkna ut hur sammansättningen i Riksdagen ska vara.
Av 349 ledamöter skulle vi behöva
1 nazist
1 fluortant varannan mandatperiod
5 personer med ledgångsreumatism
9 kvinnomisshandlare
1 personer som sitter i fängelse, var tredje mandatperiod
5 personer utan fullgjord grundskola
30 skåningar
7 fortkörare (dömda)
26 svartjobbare
3 spritlangare
2 knarkare
15 personer med sexistisk kvinnosyn
157 som har handlat på IKEA det senaste halvåret
27 personer helt utan buffert i privatekonomin
15 rökare
1 person som tror på UFO
Och så här kan det hålla på… Vilket gäng!
Av 349 ledamöter skulle vi behöva
1 nazist
1 fluortant varannan mandatperiod
5 personer med ledgångsreumatism
9 kvinnomisshandlare
1 personer som sitter i fängelse, var tredje mandatperiod
5 personer utan fullgjord grundskola
30 skåningar
7 fortkörare (dömda)
26 svartjobbare
3 spritlangare
2 knarkare
15 personer med sexistisk kvinnosyn
157 som har handlat på IKEA det senaste halvåret
27 personer helt utan buffert i privatekonomin
15 rökare
1 person som tror på UFO
Och så här kan det hålla på… Vilket gäng!
torsdag 28 oktober 2010
Blir det något åka av?!
Jag brukar säga att jag inte gillar kollektivtrafik. Det är ju egentligen helt fel. Jag har inget emot att det finns kollektivtrafik. Det är det här med att själv åka kollektivt som är problemet. Och jag böjar revidera den uppfattningen också. Det är inget större fel med att åka kolletivt. ÅKA. Det är det som är själv grejen, åkandet. Det är väldigt mycket kollektiv och väldigt lite åka.
Tänk om det fanns kollektivtrafik som såg ut som i reklamen. Där man sitter i ett varmt, fluffigt tågsäte och susar fram, snabbt, tyst och miljövänligt. Det är lagom mycket folk på tåget, man kan jobba effektivt och fokuserat. Hemmet ligger 37 cm från tågstationen och man bara glider dit jättelätt och vips är man framme där man ska vara.
DET FUNKAR JU INTE SÅ! Istället är det en tant framför mig i biljettautomatkön (den finns en (1) biljettautomat) som tar tre minuter på sig för att utföra några knapptryckningar. Jag köper min biljett, rusar ner på perrongen och ser tåget glida iväg. Svettig och varm baxar jag tillbaka allt baggage upp för trapporna igen. Trångt. Jag väntar 20 minuter. Det är långt till fluffiga tågsäten i byggröran på Centralen i Stockholm. Det är ett högljutt, trångt, svettigt resehelvete. Baxar tillbaka grejerna igen till perrongen. Lite försening. Det är nu väldigt kallt. Fryser. Tåget kommer in. Jag hivar ombord baggaget. Baggagehyllan är så fiffgt designad så att min stora bag hamnar i ögonhöjd 7 cm från tinningen på en stackars fondmäklartyp som försöker utföra ett arbete i Excel under resan. Jag försöker be om ursäkt men han trycker sig lite längre in i sitt hörn. Pendlare, uppenbarligen, luttrad.
Alla de sköna sätena är upptagna så jag fäller ut ett ganska hårt säte längs gången, sätter mig ner, överlevde den här gången också. Då går toadörren upp. Mitt framför näsan på mig. Den åker upp, stängs, upp… Den är öppen i stort sett hela resan. Min kollektiva resa är ett kollektivt toalettbesök, jag sitter 27 cm från toastolen. Den stinker.
Min gräns för kollektivt går definitivt vid kollektiva toabesök.
Suck!
Tänk om det fanns kollektivtrafik som såg ut som i reklamen. Där man sitter i ett varmt, fluffigt tågsäte och susar fram, snabbt, tyst och miljövänligt. Det är lagom mycket folk på tåget, man kan jobba effektivt och fokuserat. Hemmet ligger 37 cm från tågstationen och man bara glider dit jättelätt och vips är man framme där man ska vara.
DET FUNKAR JU INTE SÅ! Istället är det en tant framför mig i biljettautomatkön (den finns en (1) biljettautomat) som tar tre minuter på sig för att utföra några knapptryckningar. Jag köper min biljett, rusar ner på perrongen och ser tåget glida iväg. Svettig och varm baxar jag tillbaka allt baggage upp för trapporna igen. Trångt. Jag väntar 20 minuter. Det är långt till fluffiga tågsäten i byggröran på Centralen i Stockholm. Det är ett högljutt, trångt, svettigt resehelvete. Baxar tillbaka grejerna igen till perrongen. Lite försening. Det är nu väldigt kallt. Fryser. Tåget kommer in. Jag hivar ombord baggaget. Baggagehyllan är så fiffgt designad så att min stora bag hamnar i ögonhöjd 7 cm från tinningen på en stackars fondmäklartyp som försöker utföra ett arbete i Excel under resan. Jag försöker be om ursäkt men han trycker sig lite längre in i sitt hörn. Pendlare, uppenbarligen, luttrad.
Alla de sköna sätena är upptagna så jag fäller ut ett ganska hårt säte längs gången, sätter mig ner, överlevde den här gången också. Då går toadörren upp. Mitt framför näsan på mig. Den åker upp, stängs, upp… Den är öppen i stort sett hela resan. Min kollektiva resa är ett kollektivt toalettbesök, jag sitter 27 cm från toastolen. Den stinker.
Min gräns för kollektivt går definitivt vid kollektiva toabesök.
Suck!
tisdag 26 oktober 2010
Fördomsrally
Det är lätt att tro att stora delar av allmänheten är rubbade, uppmärksamhetstörstande rasister som dricker sprit och spottar ur sig fördomar utifrån mediautbudet såsom nyhetsbevakningen kring SD, programmet Kungen av Tylösand eller för all del insändarsidan i Helsingborgs Dagblad.
En kväll sätter jag mig ner och läser Aftonbladet och jag scannar av för att hitta inskränkthet och puckon! Oj,oj,oj vad jag ska skratta åt den pantade allmogen! På sista sidan finns en spalt med dagens fråga och fyra vanliga människor plus en "kändis" får svara. Frågan handlar om Riksdagens yngsta ledamot Anton Abele, om han kommer att bli
en bra ledamot. "-Detta blir ett fördomsrally", tänker jag när jag ser bilderna på personerna som svarar.
Tanten är ju en riktig Östermalmshagga, hon kommer säga nåt om att han är för ung eller utlänning, tjejen är säkert blåst och vet inte ens vad Riksdagen är och Arne Weise...?! Vad fan gör han här?! Har har nog blivit gaggig och yrar kanske bara om Kalle Ankas julafton?
Och sen börjar jag läsa innantill.
Damen tycker att det är jättebra att med unga politiker och lägger till att han säkert är väldigt duktig. Jaha, där ser man.
Tjejen har hört Anton Abele på P1 och tycker att han verkar kunnig och ambitiös. Hmm, det går inte riktigt som jag tänkte mig...
En ung kille tycker att alla Riksdagsledamöter verkar duktiga och utgår från att den här också är det. Aj, fan...vad hände med onyanserat politikerförakt, puckade födomar, SD-sympatier och könsord?
Jag ställer mitt hopp till Arne Weise:
-Ungdomar nuförtiden är duktiga och ambitiösa...börjar han. Och sen fortsätter det bara med att det är så bra med unga människor i politiken och det är så bra att unga människor engagerar sig.
Jaha.
Det finns tydligen hopp för mänskligheten!!
/ Eva
En kväll sätter jag mig ner och läser Aftonbladet och jag scannar av för att hitta inskränkthet och puckon! Oj,oj,oj vad jag ska skratta åt den pantade allmogen! På sista sidan finns en spalt med dagens fråga och fyra vanliga människor plus en "kändis" får svara. Frågan handlar om Riksdagens yngsta ledamot Anton Abele, om han kommer att bli
en bra ledamot. "-Detta blir ett fördomsrally", tänker jag när jag ser bilderna på personerna som svarar.
Tanten är ju en riktig Östermalmshagga, hon kommer säga nåt om att han är för ung eller utlänning, tjejen är säkert blåst och vet inte ens vad Riksdagen är och Arne Weise...?! Vad fan gör han här?! Har har nog blivit gaggig och yrar kanske bara om Kalle Ankas julafton?
Och sen börjar jag läsa innantill.
Damen tycker att det är jättebra att med unga politiker och lägger till att han säkert är väldigt duktig. Jaha, där ser man.
Tjejen har hört Anton Abele på P1 och tycker att han verkar kunnig och ambitiös. Hmm, det går inte riktigt som jag tänkte mig...
En ung kille tycker att alla Riksdagsledamöter verkar duktiga och utgår från att den här också är det. Aj, fan...vad hände med onyanserat politikerförakt, puckade födomar, SD-sympatier och könsord?
Jag ställer mitt hopp till Arne Weise:
-Ungdomar nuförtiden är duktiga och ambitiösa...börjar han. Och sen fortsätter det bara med att det är så bra med unga människor i politiken och det är så bra att unga människor engagerar sig.
Jaha.
Det finns tydligen hopp för mänskligheten!!
/ Eva
fredag 22 oktober 2010
Image är allt!
Jag läste just en artikel om hantverkare osm profilerar sig med att han håller överenskomna tider. Det har tydligen funkat jättebra, han har hittat sin nisch ”den punktliga hantverkaren” och kunderna är nöjda. Ja, det är väl bara att gratulera, eller? Borde man inte bli allvarligt oroad av att punktlighet är ett tillval istället för en förutsättning? Kanske inte. Jag har funderat vidare på andra branscher och nya möjligheter att skapa sig en unik profil. Hur trovärdigt blev det?
Flygbolaget som stärker upp sin säkerhetsimage med att
98% av våra piloter är nyktra!
IT –företaget som jagar nya kunder med att
Många av våra tekniker har använt Windows-flera gånger!
Arbetsgivaren som vill bli en mer attraktiv arbetsplats rekryterar med det offensiva budskapet
Vi betalar lön till våra anställda!
Eller varför inte hyresvärden som annonserar att
De flesta lägenheterna har elektricitet och rinnande vatten!
Skulle du anlita någon av dom?
Lycka till!
Eva
Flygbolaget som stärker upp sin säkerhetsimage med att
98% av våra piloter är nyktra!
IT –företaget som jagar nya kunder med att
Många av våra tekniker har använt Windows-flera gånger!
Arbetsgivaren som vill bli en mer attraktiv arbetsplats rekryterar med det offensiva budskapet
Vi betalar lön till våra anställda!
Eller varför inte hyresvärden som annonserar att
De flesta lägenheterna har elektricitet och rinnande vatten!
Skulle du anlita någon av dom?
Lycka till!
Eva
torsdag 14 oktober 2010
Dags att välja, Bodström!
Thomas Bodström fick inte ta ledigt från Riksdagen för att tillbringa ett år i USA med sin familj. Det beslutade Riksdagen igår. Han måste säga upp Riksdagsplatsen eller infinna sig.
Det finns mycket i Bodströms attityd och reaktion på beslutet som skaver ordentligt, tycker jag. Han säger sig stå inför ett svårt beslut; lämna familjen i USA eller ”svika väljarna” som har röstat på honom. Hur känner han då inför att vara ledig och faktiskt inte vara på plast och företräda dessa väljare? Eller ska han göra det när han känner för det/ får tid?
Bodström väljer också att brösta upp sig och göra sig lite duktig över att han tänker ta en paus i karriären och vara med familjen. Nästan en martyr som går ut i strid för att andra yngre politiker med familjeliv ska kunna få samma möjlighet. Jag är inte imponerad!
Det innebär en risk att ta en paus från karriären. Man kan bli bortglömd, förbisprungen, tappa positioner och uppdrag. Men Bodström vill ha allt. Både tid med familjen, rikets finaste förtroendeuppdrag och dessutom ska vi tycka att han är en hjälte under tiden. Det går inte ihop. Att välja är att välja bort, det krävs mod för att vara modig.
Det finns mycket i Bodströms attityd och reaktion på beslutet som skaver ordentligt, tycker jag. Han säger sig stå inför ett svårt beslut; lämna familjen i USA eller ”svika väljarna” som har röstat på honom. Hur känner han då inför att vara ledig och faktiskt inte vara på plast och företräda dessa väljare? Eller ska han göra det när han känner för det/ får tid?
Bodström väljer också att brösta upp sig och göra sig lite duktig över att han tänker ta en paus i karriären och vara med familjen. Nästan en martyr som går ut i strid för att andra yngre politiker med familjeliv ska kunna få samma möjlighet. Jag är inte imponerad!
Det innebär en risk att ta en paus från karriären. Man kan bli bortglömd, förbisprungen, tappa positioner och uppdrag. Men Bodström vill ha allt. Både tid med familjen, rikets finaste förtroendeuppdrag och dessutom ska vi tycka att han är en hjälte under tiden. Det går inte ihop. Att välja är att välja bort, det krävs mod för att vara modig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
