Är det så jävla noga?

Jag följer nyhetsrapporteringen om att personer som byter kön i Sverige och måste låta sterilisera sig. Politiker, journalister och företrädare för HBTQ-rörelsen lyckas skruva upp frågan till att Sverige är rena nazi-diktaturen och ordet "tvångssterlisering" förekommer flitigt.

Många journalister har hetsat upp sig så våldsamt i sommarens nyhetstorka så att man nu skriver krav på tvånssterlisering. Vad menar man med det? Kräver lagen att en person ska sterliseras under tvång? Släpas in i operationssalen? Nej, det är journalistisk tafflighet. Lagen kräver att personen steriliserar sig. Lagen kräver inte att det ska ska under tvingande former. Det är ett villkor för könsbyte, vilket i sig i är frivilligt. Ordet tvångssterilisering missbrukas här så att de verklige tvångssteriliseringar som genomfördes under 1900-talet inte framstår i all isn hemskhet.

Låt mig först säga att jag är naturligtvis är positiv till att människor ska kunna genomgå ett könsbyte. Jag vet ganska lite om den sociala, psykologiska och medicinska process som det innebär men de människor som är berörda har mitt stöd (även om de, mest troligt, inte alls behöver det).

Lagen som kräver att männiksor som genomgår könsbyte också ska sterlisera sig har inte som syfte att stoppa dessa människor från att få barn i största i allmänhet. Det handlar inte om att stoppa vissa grupper i samhället från att föröka sig, så som det var under förra seklets tvångssterliseringar Lagen syftar till att att en kvinna som blivit man inte ska kunna bli mamma. Det vill säga; lagen vill hålla reda på vem som är man eller kvinna och därmed mamma eller pappa till ett barn.

Det finns många sätt att få barn på och därför har det blivit viktigt att rent juridiskt kunna fastslå vem som är mamma och pappa till ett barn. Den som bidrar med spermierna är pappa, ägg kommer från mamma. Spermie-och äggdonation förekommer och har sitt speciella regelverk så att barnen som föds har en mamma och pappa.

Jag tycker att det finns all anledning att hålla reda på vem som är mamma och vem som är pappa till ett barn.

De lite svängigare tycker att det behöver väl inte vara så jävla noga?! Det viktigaste är ju att barn får kärlek och omsorg? Så förlegat med kön, uppdelning i män och kvinnor, kärnfamilj och annat nonsens. Helt ute!

Vi lever i ett samhäller där vi ofta är väldgt nogranna med allt möjligt. Är du anställd, arbetslös eller konsult? Det är jävligt noga om du kontaktar en myndighet! Har du betalat in rätt inkomstskatt? Jävligt noga! Har du räknat dina lamm ordentligt om du är lantbrukare? Jävligt noga!

Det finns en massa områden där man kanske skulle kunna ha en lite jazzigare och mer avslappnad inställning men jag tror verkligen är det är bra på riktigt att veta vem som är mamma och pappa till ett barn.

Jag tål inte kaninfejset!

Jag tål inte Alex Schulman! Nu är det sagt och det känns bra! Igår tittade det där irriterande kaninfejset ut från en sida i tidskriften Your Life (ja, och den jävla tidskriften är en annan historia som också kommer att återkomma till!). -Tittut, där hade vi Alex.

Det här är killen som inledde sin karriär som "medieentrepenör" ( han kallas det i en massa artiklar) genom att bara vara skoningslöst elak, överjävlig och vidrig mot människor som han aldrig träffat, i sin blogg. Jaha. Ska vi tycka att det är begåvat? Smart? Intelligent? Nej, jag har intelligentare liv under mattan i min bil.

Sen blev Alex ledsen. Hans pappa dog och han upptäckte känslen ledsen. Han blev så överraskad av att känna en känsla så att han skrev en bok om det. Alex är ledsen.

Några år har gått. Nu är Alex glad igen. Så glad att han nu har skrivit en bok om det. Lycklig och lyckad kan vi läsa i många totalt okritiska magasin just nu. Alex glad igen.

Det här är en person som byggde sig ett namn genom att såra, håna och förstöra för många helt vanliga sunda människor. Han leder TV-program där trasiga människor med hjälp av sprit, lite naket och knep ska lockas att ha sex i sändning. När han själv upplever starka känslor blir han så tagen av sig själv att han måste skriva böcker om det. I Alex Schulmans liv kretsar allt kring Alex Schulman. Alex ledsen. Alex glad igen. Totte badar. Totte slår Alex. Alex ledsen... Är det fler som ser likheten? Kan vi inte helt enkelt bara få slippa se karl-helvetet?

Eva

PS. Från och med nu coh på obestämd tid framåt så bojkottar jag alla tidningar, bloggar, program som presenterer den här mediakåta dåren som lyckad, rolig, snäll eller begåvad.

Jag borde gilla det här

Jag har en underbar kollega som helt utan att tveka berättar att hon inte gillar att träna. Inte alls. Tycker inte om att bli svettig och andfådd. Hon gillar att vila. Kanske sova lite också. Läsa bok. Hon vet precis som alla vi andra att det är hälsosamt att motionera men för den saken skull så gillar hon det inte.

Det är något väldigt befrianda med den här ärligheten. Jag har funderat på varför jag tycker att hennes ärlighet är så skön. Hur konstigt är det egentligen? En vuxen människa som har en tydlig uppfattning om vad man vill göra på dagarna. Inte konstigt alls.

Om det inte vore för saker vi borde gilla. I vår tidsanada gäller inställning. Man ska tycka att vissa saker är kul. Man har väl en positiv inställning?! Rätt attityd. Det finns massor av böcker om positivt tänkande och "hur man ser glaset som halvfullt istället för halvtomt. Man måste se möjligheterna. Det finns inte problem , bara utmaningar. "


Och om inte ren viljestyrka räcker så kan man affirmera; " jag gillar att träna, jag blir stark och snygg". Och om man trots alla ansträngningar fortfarande inte gillar att träna så får man kort och gott känna sig misslyckad, negativ och bakåtsträvande.

Jag tror att mycket är vunnet med att ara vara ärlig, precis som förtjusande kollegan. Varför ska vuxna människor lägga kraft på vad man borde gilla?

Själv tycker jag ganska illa om primitivt friluftsliv. Trivs inte alls med det. Och såna som jag får också finnas!

Kram!

Eva

Happy nationaldag!

HEJA NATIONALDAGEN!

Vad säger man till dem man möter på Nationaldagen? Andra högtider har en mer utarbetad hälsningsfras ; "God jul!" eller "Glad påsk!" funkar ju bra just då, "Trevlig helg!" går alltid hem en fredag men idag, den 6 juni? "Heja Sverige!" låter ganska mycket EM-kval, "Happy nationaldag!" skulle kanske kunna funka? Lite lagom multi-kulti. Det får ju inte bli för fosterländskt heller. Svårt.

Jag gillar att vi har en nationaldag och jag gillar Sverige. Vi har inget specifikt krig som vi vann just den den 6 juni, inga specifika stackars meniga soldater som nedmejades just den dagen och avsaknaden av krig, svält och tvinsot framhålls ibland som ett skäl till att inte ha en nationaldag. Det skulle liksom vara för mesigt att bara fira att vi trivs.

Här är min lista på varför man kan fira nationaldag, utan inbördes ordning:
I Sverige har män och kvinnor samma möjligheter i livet.
Man behöver inte tro på Gud om man inte vill.
Barnadödligheten är lägst i världen.
Utbildning är gratis.
Det är sagolikt vacker i det här landet och naturen är tillgänglig för alla.
Svenska jordgubbar är lite godare än andra :)
Man behöver inte muta folk för att få något gjort.
Jag tycker att svenskar är snygga! Ett vacker folk! Sträck på dig, kexet!

Happy nationaldag på er!

Vem vill du ha bredvid dig på nästa måndagsmöte?

Jag har flera gånger fått frågan om det inte är lite riskfyllt att vara politiskt aktiv. Njaee, har jag tänkt, det är inte så värst mycket action och våldsamheter i kommunfullmäktige eller Vård-och omsorgsnämnden, liksom.

-Nej, man kanske det kan uppfattas som lite...eeehhh...udda eller...jaaa....besvärligt, kanske när man söker jobb och så..., har jag fått höra.

Jaha, så det skulle vara en nackdel att delta i det demokratiska systemet?! Lite skumt att ha en uppfattning? Perverst att vilja vara med och påverka i samhället?

Jag är rädd att det inte är en helt ovanlig uppfattning. Det finns många som tycker att "det där med politik" är ganska skum verksamhet för knäppgökar. Risken är att det profetian blir självuppfyllande. De vettiga och normala slutar med poltik, kvar finns bara dårar och haverister, de som inte har något att förlora. Huvva!

Jag har gjort en enkel övninig här där man kan testa sig själv för vilka människor man helst skulle vilja ha på jobbet/som granne/ klassförälder.

1. -Jag sitter i kommunfullmäktige.




2. -Jag tittar ALLTID på Lyxfällan, jag lär mig så mycket!




3. -Jag har varit med i Lyxfällan.




4. -På Rusta har de fina grejjer och trevlig personal.




5. -Flintastek eller oxfilé...va, fan man känner ju ändå ingen skillnad när man häller på bärnä-såsen.




6. -Jo, men kommunism är ju en fin tanke ändå...




7. -Jag har varit med i grannfejden, men ärligt talat, det var verkligen de andra dårarnas fel, Alltihop var egentligen deras fel. Det blir så vinklat i TV.




8. -Vadå dator, det heter väl ändå "en data"!? Datan står där på bordet.




9. - Jag har fyllt i mina uppgifter i donationsregistret.




10. -Jo det är sant; iPhone 4 HELT GRATIS från Tele 2. Jag lovar! Bara nån liten avgift, man alltså, typ gratis!

Vem skulle du vilja ha som projektledare i nästa projekt?

Lycka till!
Eva

Facit: 1 och 9 är rätt.

Om att se ut som Moder Svea ungefär

Jag har alltid sett ut ungefär som Moder Svea, tycker jag. Killar från landet brukar gilla mig. Breda höfter, friska tänder, liksom. Det har ju sina bra och dåliga sidor men jag har alltid varit otroligt stark och kunna lyfta allt och jag tänkte att jag självklart skulle vara en jävel på att vara gravid och föda barn. Sämre kan man ha det!

Att föda barn gick ju rätt så bra men att att vara gravid var inte alls den robusta lyckoupplevelse jag hade tänkt mig. Jag såg framför mig hur Moder Svea skulle tuffa fram genom graviditeten, rosig, rund, trygg. Istället gjorde det ont, jag hasade omkring och blev förbannad varenda dag som det inte var dags för förlossning.

Jag var väldigt besviken på min kropp.

Men jag har fortsatt att vara stark. Jättestark. Kan lyfta vad som helst. En tjock-TV. En säng. Ett par barn. Inga problem. Tills nu.

Numera kräver min kropp träning för att vara stark. Armhävningar har blivit jobbiga. Det knastrade lite konstigt i armbågen när jag skulle flytta en byrå. Fick bära in jordsäckarna en i taget. Jag gillar inte det här alls.

Det finns ingen skojig poäng i det här inlägget. Jag är bara sur.

COOP svarar

Jag har fått svar från butikschefen på COOP om att lura kunder. Hans svar får vär tala för sig själv…jag tycker nog att man försöker luras om man lägger tillbaka defekta varor i butiken J

Hej Eva!

Tack för ditt mejl&blogg.

Den stora oxfilén som du refererar till är den som kommer från Sydamerika och den säljs antingen hel eller halv och ligger då på mellan 0,8- 1,6kg. Just nu hade vi bara de hela bitarna kvar. Den svenska oxfilén som du blev erbjuden var på 0,6-0,7kg men då den var svensk så var priset ett helt annat. Då vi inte själv styckar kött så har vi inte mindre hela bitar att tillgå utan då blir det skivade bitar och dessa är kanske svåra använda till carpaccio. Här kan vi kan dock bli bättre. Vi kunde ha öppnat en förpackning och skurit upp vad du behövde. Vad gäller den frysskadade oxfilén så skall vi inte sälja defekta varor av denna typ då vi inte kan garantera kvalitén. Såg idag på förmiddagen att där låg ett par stycken som var frysskadade vilka vi omedelbart plockade bort. Vår ambition är absolut inte att försöka lura någon kund då detta enbart slår tillbaka på en själv. Min erfarenhet är att det minsta lilla en vara är skadad så tar inte kunden denna vara utan en annan. Därför är det extra viktigt att få bort defekta varor från hyllor/diskar då dom bromsar försäljning.