En liberal, personlig och kul blogg där det mesta faktiskt har hänt på riktigt.





Etiketter

måndag 24 januari 2011

serviceavgift

Jag har just bokat konserbiljetter på eventim.se. Jag har knappeti-knappat in beställningen -SJÄLV. Dragit kortet-SJÄLV. Angivit kortnummer och säkerhetsdetaljer-SJÄLV. Fyllt i fullständiga adressuppgifter så att företaget ska kunna förfölja mig med erbjudanden och reklam-SJÄLV. Till sist har jag även printat biljetterna-SJÄLV!!!

På varje biljett står prydligt 35 kr i serviceavgift...

söndag 23 januari 2011

Bara att...

Jag har köpt en ny cykel. På Blocket. Med allt vad det för med sig av osäkerhet och mänskliga möten. Så stod vi i alla fall där, jag och säljaren, med en finfin 7-växlad Crescent i "nyskick".

Jag: Det är bara ett problem, växeln funkar ju inte.
ESDM (varför är det alltid En Sån Där Man?): Va? Konstigt den brukar funka...
Jag: Växelvajern är ju av, kolla inget motstånd alls, den är ju helt av! Jag vill inte ha den!
ESDM: Ja, men det är lätt att fixa!
Jag: Är det?
ESDM: Skitlätt! Det är bara att köpa en ny vajer och sätta dit den, det är jätteenkelt. Kostar nog inte så många kronor.
Jag: ... så du tror att det går att fixa då?
ESDM: Jaaaa, absolut, det är bara att sätta dit ny vajer, finns på Biltema. Enkelt. Hur enkelt som helst!
Jag: Biltema?
ESDM: Visst, Biltema finns överallt! Inga problem att fixa det!
Jag: OK, då säger vi det.
ESDM: Bra! Vi sa två och fem, va?
Jag : Nej, vi säger att du ska fixa cykeln först. Jätteenkelt. Ny vajer, Biltema...Ring mig när du är klar så får du två och fem!

MYCKET djup suck från ESDM.

ESDM: Men va fan...
Jag: Eller ska vi säga två tusen jämnt så fixar jag det själv?

Det är aldrig "bara att" nånting!

Eva

PS. det kostade 495 kr för en cykelverkstad att sätta dit ny växel.
PS 2. Cykeln och jag är mycket lyckliga tillsammans.

lördag 22 januari 2011

Svar på tal


Min syrra berättade för mig om ett besök i stadens oststaffär. Detta borde ha varit helt ointressant, helt odramatiskt, jag borde typ aldrig ens fått reda på att de varit där om det inte vore för den überdrüga tanten. Tänk kalkonhals, tänk sippig uppsyn, tänk väldigt mycket guld och släpig, nedlåtande röst. Tanten spanar in familjen Miller och dissar dem direkt, det kan inte vara möjligt att man släpper in allmogen i hennes ostaffär. Hon tränger sig helt enkelt in framför dem (de ska ju säkert bara stå där och glo i alla fall) och bevärdigar dem med en blick först när hon pressat sig in mellan dem och ostdisken.

Tanten: -Eeeeeeeeehhhhh.... ska ni eeeeeeeehhhhh.....handla....och därefter svepande gest mot ostdisken.

För framtida bruk kommer här några bra och användbara svar att ha till hands vid liknande situationer:

A. Handla? Här? Nej, vi ska bajsa!

B. Javisst, vi köper allt vårt knark här!!! ( Viktigt att man nickar hysteriskt fort och fortsätter långt efter att dialogen är avslutad, för rätt effekt.)

C. Nej, vi ska knulla!

D. Oj, nu står du visst på samma ställe där Håkan kräktes...ja, han tål inte ost...

Fler förslag mottages tacksamt!

Eva

tisdag 14 december 2010

Präktiga mammor ljuger

Ett av barnen: -Mamma, vad händer om det börjar brinna hemma?
Jag: -Då tjuter brandvarnarna jättehögt så att vi vaknar och kan springa ut!
(Tänker: -fan, fan, jag måste köpa brandvarnare, herregud det har jag ju glömt, måste fixa idag på lunchen, shit , jag är helt ansvarslös, fan vet hur gamla dom här brandvarnarna är ?!)
Ett av barnen: - Vi har väl jättebra brandvarnare?
Jag: -Visst, jättebra!
Ett av barnen: -Finns det dom som inte har brandvarnare?
Jag: -Ja, kanske men det är nog väldigt ovanligt.
Senare samma dag:
Ett av barnen: -Mamma, vad är det där?
Jag (lite frånvarande): -Brandvarnare.... Hurså?
Ett av barnen: -Men du sa ju att vi hade det, jättebra brandvarnare.
Jag tänker fan, fan, fan hur kunde jag ställe kassen från MAXI där, hur trovärdig är jag egentligen, nu kommer de aldrig lita på mig igen, shit, brandsäkerhet kan väl ändå räknas som ganska grundläggande trygghet i ett hem som nån vuxen typ jag borde ta ansvar för på ett seriöst sätt...
Jag: -Det är ännu bättre brandvarnare, större, bättre, snyggare! Hittade dom på lunchen!

Jag brukar hota barnen med att man får hårig tunga när man ljuger...

lördag 4 december 2010

SOSSARNAS VALANALYS


Under de senaste dagarna har jag hört sossen Morgan Johansson analysera valresultatet. Jag hör "taktiska misstag", "vi hade ledningen" och "vi tappade på slutet". Det låter som en hockeymatch.

Det skär i mitt politik-hjärta.

Kalla mig naiv men jag vill tro att ett parti eller en allians väljer att föra fram de frågor som man faktiskt tror på. Jag vill tro att sossarna driver en politik som de genuint tror är bra. Jag trodde att det handlade om värderingar. Jag trodde att fastighetsskatten, förmögenhetsskatten och pensionerna handlade om att s tycker att det är an bra och vettig politik.

Nu när Morgan Johansson leker strateg och lånar vokabulär från PR och marknadsföring så låter det politiska arbetet lika kvalificerat som TV-shop eller lika värderingsstyrt som Lidl.

Jag fattar ju också att partikanslierna är lika proppfulla med markandsanalyser, PR-strateger och reklamkillar som vilken marknadsavdelning som helst. Skillnaden är att Lidl, Elgiganten och andra företag har vett inte driva marknadsanalysen i medierna.

Morgan, är nästa steg at vi ska säga att "Vi hejar på sossarna" också? Eller finns det några kärnväljare kvar?

Eva
moderat för att jag gillar frihet

fredag 29 oktober 2010

Representativ demokarti!

Jag tittade lite på Debattt i veckan och följde en diskussion om politikerna kulturvanor och bildning. Nån tyckte att politiker ska vara som svenskarna i genomsnitt, vara representativa genom att vara som befolkningen i oliksa avseenden. Det är intressant tanke, att låta statistiska centralbyrån helt enkelt räkna ut hur sammansättningen i Riksdagen ska vara.

Av 349 ledamöter skulle vi behöva

1 nazist
1 fluortant varannan mandatperiod
5 personer med ledgångsreumatism
9 kvinnomisshandlare

1 personer som sitter i fängelse, var tredje mandatperiod
5 personer utan fullgjord grundskola
30 skåningar

7 fortkörare (dömda)
26 svartjobbare
3 spritlangare
2 knarkare

15 personer med sexistisk kvinnosyn
157 som har handlat på IKEA det senaste halvåret
27 personer helt utan buffert i privatekonomin
15 rökare
1 person som tror på UFO

Och så här kan det hålla på… Vilket gäng!

torsdag 28 oktober 2010

Blir det något åka av?!

Jag brukar säga att jag inte gillar kollektivtrafik. Det är ju egentligen helt fel. Jag har inget emot att det finns kollektivtrafik. Det är det här med att själv åka kollektivt som är problemet. Och jag böjar revidera den uppfattningen också. Det är inget större fel med att åka kolletivt. ÅKA. Det är det som är själv grejen, åkandet. Det är väldigt mycket kollektiv och väldigt lite åka.

Tänk om det fanns kollektivtrafik som såg ut som i reklamen. Där man sitter i ett varmt, fluffigt tågsäte och susar fram, snabbt, tyst och miljövänligt. Det är lagom mycket folk på tåget, man kan jobba effektivt och fokuserat. Hemmet ligger 37 cm från tågstationen och man bara glider dit jättelätt och vips är man framme där man ska vara.

DET FUNKAR JU INTE SÅ! Istället är det en tant framför mig i biljettautomatkön (den finns en (1) biljettautomat) som tar tre minuter på sig för att utföra några knapptryckningar. Jag köper min biljett, rusar ner på perrongen och ser tåget glida iväg. Svettig och varm baxar jag tillbaka allt baggage upp för trapporna igen. Trångt. Jag väntar 20 minuter. Det är långt till fluffiga tågsäten i byggröran på Centralen i Stockholm. Det är ett högljutt, trångt, svettigt resehelvete. Baxar tillbaka grejerna igen till perrongen. Lite försening. Det är nu väldigt kallt. Fryser. Tåget kommer in. Jag hivar ombord baggaget. Baggagehyllan är så fiffgt designad så att min stora bag hamnar i ögonhöjd 7 cm från tinningen på en stackars fondmäklartyp som försöker utföra ett arbete i Excel under resan. Jag försöker be om ursäkt men han trycker sig lite längre in i sitt hörn. Pendlare, uppenbarligen, luttrad.

Alla de sköna sätena är upptagna så jag fäller ut ett ganska hårt säte längs gången, sätter mig ner, överlevde den här gången också. Då går toadörren upp. Mitt framför näsan på mig. Den åker upp, stängs, upp… Den är öppen i stort sett hela resan. Min kollektiva resa är ett kollektivt toalettbesök, jag sitter 27 cm från toastolen. Den stinker.

Min gräns för kollektivt går definitivt vid kollektiva toabesök.
Suck!