Ett av barnen: -Mamma, vad händer om det börjar brinna hemma?
Jag: -Då tjuter brandvarnarna jättehögt så att vi vaknar och kan springa ut!
(Tänker: -fan, fan, jag måste köpa brandvarnare, herregud det har jag ju glömt, måste fixa idag på lunchen, shit , jag är helt ansvarslös, fan vet hur gamla dom här brandvarnarna är ?!)
Ett av barnen: - Vi har väl jättebra brandvarnare?
Jag: -Visst, jättebra!
Ett av barnen: -Finns det dom som inte har brandvarnare?
Jag: -Ja, kanske men det är nog väldigt ovanligt.
Senare samma dag:
Ett av barnen: -Mamma, vad är det där?
Jag (lite frånvarande): -Brandvarnare.... Hurså?
Ett av barnen: -Men du sa ju att vi hade det, jättebra brandvarnare.
Jag tänker fan, fan, fan hur kunde jag ställe kassen från MAXI där, hur trovärdig är jag egentligen, nu kommer de aldrig lita på mig igen, shit, brandsäkerhet kan väl ändå räknas som ganska grundläggande trygghet i ett hem som nån vuxen typ jag borde ta ansvar för på ett seriöst sätt...
Jag: -Det är ännu bättre brandvarnare, större, bättre, snyggare! Hittade dom på lunchen!
Jag brukar hota barnen med att man får hårig tunga när man ljuger...
tisdag 14 december 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar